Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enta Staternas östkust ej har någonting att göra med Labradorströmmen.
G. Schotts undersökningar (omnämnda redan i den upplaga af Wagner,
som förf. användt) hafva gifvit vid handen, att Labradorströmmen öster
om New Foundland dyker under Golfströmmen och icke alls tränger öfver
på den västra sidan af New Foundlandsbanken. De västliga strömmar, som
här förekomma, leda sitt ursprung från Lorenzoviken (Cabotströmmen).
Den ström, som längre mot söder tränger mellan laudet och Golfströmmen,
är en kompeusationsström, hvars jämförelsevis låga temperatur — som
för öfrigt gör sig så starkt märkbar blott genom jämförelsen med
Golfströmmens abnormt varma vatten — beror därpå, att den kommer från
nordligare till sydligare trakter, delvis måhända också på uppstigande djupvatten.
Det är för öfrigt alldeles samma fenomen, som möter på många andra håll.
Den sydgående kalla strömmen vid den kinesiska kusten under vintern har
sålunda ej något sammanhang med någon polarström utan tar sin början
i Petschiliviken och ökas genom uppstigande djupvatten, som bildar
ersättning för det genom de ständiga landvindarna bortdrifna varmare ytvattnet.
På sid. 148 berör förf. frågan om skogarnas inflytande på klimatet.
Det är som bekant en fråga, som är mycket omstridd. Men förf:s
påstående, att skogarnas nedhuggande minskar grundvattnet, står i strid med
säkra fakta. De undersökningar, som tyska och ryska forstmän gjort
angående denna sak, ha nämligen visat, att förhållandet är det rakt
motsatta, och att således grundvattnet står lägre i skogsmark än där skogen
är borta. Anledningen är lätt att inse. Skogen upptar genom sina rötter
en stor mängd af grundvattnet, som därigenom får en lägre nivå.
Dylika misstag visa, att förf. ej alltid haft så alldeles moderna
uppgifter att tillgå. Det förefaller också, som om förf. åtminstone på en hel
del punkter ej hade haft klart för sig hvad det är för problem, som möta
forskaren på olika områden af den fysiska geografien. Åtminstone har
han ej kunnat klargöra det för läsaren. Framställningen är mångenstädes
oklar och obestämd. Den har blifvit detta till en del också på den grund,
att förf. tämligen oförmedladt ställt tillsammans en öfversättning ur
Geist-beck och en ur Supan utan att märka, att den senare förf. i samma
geografiska termer inlägger en i viss mån annan betydelse än den förre. Man
känner, att förf. ej har tillräckligt bearbetat utan ofta blott från olika håll
sammanfört ett material, som inbördes varit af ganska olika beskaffenhet.
Detta gäller också på många håll, där författaren användt svenska källor.
På sådan otillräcklig bearbetning beror t. ex. framställningen af
Golfströmmen (sid. 97, 98), där förf. först under namnet Golfström innefattar ej blott
den s. k. Floridaströmmen utan allt det varma nordgående vattnet
i Nordatlanten, men icke desto mindre sedermera sätter Golfströmmen i
motsats till detta varma atlantiska vatten.
Slutligen kan jag ej underlåta att beröra ännu en sak. Förf. har
från Geistbeck upptagit redogörelserna för hafvens, öaraas, växtvärldens
och andra geografiska faktorers betydelse för människan. Där finnas ju
en hel del riktiga saker, men det mesta är alldeles värdelöst, och
författaren skulle ha gjort sin bok en tjänst genom att ej medtaga allt som
Geistbeck här anför. Jag menar sådant som att »den klassiska poesiens
lagbundna formskönhet och enkelhet liksom återspeglar cypressens, pinjens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
