- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 23 (1903) /
481

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

höglandssjön Titicaca. Styrelsen, som funnit bägge de framlagda
resplanerna i hög grad förtjänta af Sällskapets understöd, hade, enär
stipendie-stadgarna föreskrifva, att stipendiet skall utdelas »för antropologisk eller
geografisk forskning företrädesvis i mindre kända trakter», hos Sällskapet
förordat lic. Holmgrens ansökan, då den rent geografiska betydelsen af
de forskningar, denne ämade utföra, syntes styrelsen större än de af
med-sökanden planlagda. Sällskapet beslöt därefter att i öfverensstämmelse
med styrelsens förslag tilldela fil. lic. N. Holmgren Johan August
Wahlbergs resestipendium.

Docenten Axel Hamberg höll därpå ett af utställda taflor och
instrument belyst föredrag om de metoder för glacierundersökningar i
Lappland, som han an vän dt.

Glacierernas naturförhållanden utreddes ganska fullständigt redan i
början af 1800-talet, hufvudsakligen genom undersökningar af Alpernas.
Särskildt måste de arbeten, som på 1840-talet utfördes af Agassiz
och Forbes m. fl. anses såsom epokgörande och viktiga. Efter denna
tid ansågos glaciererna tillhöra en färdigbearbetad vetenskapsgren,
vid hvilken föga mera vore att göra. När föredraganden 1895 började
sina arbeten öfver de lappländska glaciererna, stod han därför med
afse-ende på teori och praxis på den ståndpunkt, dit dessa gamla forskare
bragt studiet af glaciererna. Det visade sig emellertid ingalunda
omöjligt att föra detta åtskilliga steg längre, såsom flera utländska forskare
under sista tiden äfven gjort. Talaren ville nu uppehålla sig vid de
utvidgningar och förbättringar af de gamla undersökningsmetoderna, som
han själf vid sina arbeten infört.

Såsom föredraganden i en uppsats i denna tidskrift för 1901
framhållit, vore för kännedomen om glaciererna i en trakt af synnerligt
intresse bestämningar af den snöackumulation, som förorsakade glacierernas
uppkomst, samt af snöns och isens rörelsehastighet och af glaciertungans
afsmältningshastighet, genom hvilken vederbörliga skrankor sattes för
glacierernas nedträngande i dalarne.

För snöackumulationens bestämmande hade föredraganden till en
början användt höga bambuställningar och sedan sommaren 1900 hade
åtskilliga serier af bestämningar med dylika blifvit gjorda. Efter
upprepad genomvätning och torkning spricker emellertid bambun snart och
är därefter ej tillräckligt motståndskraftig mot stormarne. Äfven af andra
skäl hade talaren på sista tiden öfvergått till användning af ställningar
af s. k. velocipedrör af stål. Ställningarnas konstruktion och användning
beskrefvos. I samband med mätningarna af tjockleken af det snölager,
som årligen tillfördes glacieren, hade äfven bestämningar af dettas
specifika vikt i olika djup blifvit utförda. I ytan hade en ganska växlande
täthet observerats, men nedom l/2 meters djup hade under eftersommaren
alltid specifika vikter af omkring 0,6 iakttagits. Någon bildning af fimis
i ytterlagren ägde sålunda ej rum på de lappländska glaciererna.
Det årliga snööfverskottets tjocklek hade befunnits mycket olika under
olika år och på olika höjd öfver hafvet. Mäktigheter af ända till 4 — 5
m. hade uppmätts.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1903/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free