Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afsmältningshastigheten bestämde föredraganden hufvudsakligen efter
samma metoder som de gamla glacierforskame användt. Dock hade
åtskilliga förbättringar införts. För hålens borrande användes
mejselborrar, hvilka för viktbesparingens skull voro tillverkade af askstänger, i
den ena änden försedda med en stålmejsel, i den andra med ett
järnskydd mot hammarens slag. De försiktighetsmått, som vid
bestämningarna vore att iakttaga, beskrefvos närmare.
För rörelsehastighetsbestämningar inom ackumulationsområdet voro
bambu- och stålrörsställningarne lämpliga. För dylika bestämningar inom
afsmältningsområdet användes mest målade stenar. Föredraganden hade
under de första åren äfven användt dylika stenar. Då de emellertid för
hastigheten under sommaren gåfvo såväl en mycket större som en
synnerligen oregelbunden hastighet, hade föredraganden börjat misstänka, att
stenarne sommartiden något gledo på isens yta, medan de under vintern
lågo fastfrusna. Nya rader af stenar, försedda med hullingar af ståltråd,
utlades därpå och gåfvo en mycket regelbundnare och för olika årstider
nästan lika hastighet. Föredraganden framhöll svårigheten att finna några
märken, som ej på den lutande och afsmältande isytan antogo någon
egen rörelse i horisontal led. För närvarande kunde exakta resultat
endast genom borrhål åstadkommas; dessa voro emellertid besvärliga
att framställa i nödigt antal samt smälta snart slut, hvarefter de ej kunna
återfinnas, hvilket var en stor olägenhet.
Docenten Osc. Almgren höll föredrag om bcgrafningsskicket under
vikingatiden. Föredraget belystes af utställda planer samt skioptikonbilder.
Med anledning af detsamma yttrade sig prof. Hj. Stolpe.
I enlighet med styrelsens förslag fastställdes till samma belopp som
för innevarande är dels arfvodet för redaktionen af tidskriften, dels
staten för 1903 (se Ymer 1898, sid. 351).
Vid därefter företagna val utsågos för år 1904: till ordförande
professor Osc. Montelius; till v. ordföranden lektor E. Jäderin; till
redaktör af tidskriften doc. Gunnar Andersson ; samt till öfriga ledamöter af
styrelsen: öfverbibliotekarien E. W. Dahlgren, professorn, frih. G. De Geer,
riksantikvarien H. Hildebrand, öftersten, frih. C. Lowisin, professor A. G.
Nathorst, statsrådet L. Palander, professor G. Retzius, professor P. G.
Rosén, ingenjör Å. Sjögren och professor Hj. Stolpe.
Till revisorer af 1903 års räkenskaper valdes: statsgeologen E.
Erd-mann, löjtnanten C. J. O. Kjellström och ingenjören A. Lagrelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
