Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande sprickor i berggrunden. Någon frusen jord finnes här
visserligen ej, ty »jord» saknas, men den bergsfuktighet, som det fasta
berget innehåller, är säkerligen till rätt stort djup frusen. De höga
topparne måste vi sålunda räkna till den ständigt frusna markens
område. Vi måste nämligen for dem antaga en rätt låg
medeltemperatur, sannolikt icke högre än — 8°, och denna temperatur
har till omedelbar följd en ganska betydande tjäle. Vid hvilken
nivå området för den frusna marken tager sin böljan, kan emellertid
for ögonblicket ej afgöras, måhända skola de meteorologiska
iakttagelserna, när de bli bearbetade, gifva någon idé om belägenheten
af denna gräns. »
Från angränsande delar af Norge föreligga några af Reusch
meddelade1 iakttagelser, som i detta sammanhang böra omnämnas.
I Karasjok, som ligger ungefär 130 m. öfver hafvet och en
breddgrad nordligare än Karesuando samt har en medeltemperatur af
— 2,*0, saknas evig tjäle. Däremot har vid Moskogaissa grufva i
Lyngen på en höjd af 750 m. öfver hafvet en fullständigt
genom-frusen morän af 20 m. mäktighet genombrutits. En så pass djup
tjäle torde helt visst äfven under flera exceptionellt varma år delvis
bibehålla sig och torde därför kunna betraktas såsom ständig.
Det resultat, vi af dessa resonemang och strödda iakttagelser
kommit till, skulle sålunda vara, att evig tjäle sannolikt icke
förekommer inom den norra delen af den Skandinaviska halfön på den
nivä, vid hvilken fasta bostäder därstädes i allmänhet träffas; på
de höga fjällen förekommer den däremot med all säkerhet. Vår
halfös nordligaste delar bilda följaktligen i detta afseende ett
öfver-gångsområde till polartrakternas sammanhängande förekomster af
ständigt frusen mark.
Evig frusen jord i Norge. Naturen, Bd 25 (1901), sid. 344.
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
