Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djup under 15 juni 14 sept. 16 april 20 juli 9 mars
jordytan 1902 1902 1903 1903 1904
i,S m. + 2,5° + 2,4° — + 2,7° —
2,0 » — — + i,i° — + 0,4°
2,5 » + 1.3° + 3.i° + 0,1° + 3.°° + 0,7°
3.5 » + I,i° + 3.6° + 0,i° + 3.o° + 1.3°
Observationerna för den 14 sept. 1902 och 9 mars 1904 torde
vara något osäkra af den anledning, att den lägsta temperaturen
träffades i ytan, hvilket torde hafva förorsakat någon, om än
obetydlig, omblandning af oljelagren. Samma anmärkning kan äfven,
ehuru i mindre grad, framställas mot observationen den 20 juli 1903.
I alla händelser framgår dock af observationerna, att det ej kan vara
tal om någon evig tjäle på detta ställe, ty vid 3 m. har det ej ens
frusit under vintern, och under sommaren har temperaturen
därstädes öfverstigit +3°.
Frän större höjd öfver hafvet saknas mig direkta
temperaturmätningar i jorden. Däremot har jag flera iakttagelser öfver
förekomsten af källdrag, som i detta sammanhang kunna omnämnas.
Under mina vinterresor i slutet af mars och början af april åren
1902 och 1903, sålunda vid en tid, då i fjällen ännu full vinter är
rådande, har jag på många ställen i närheten af skogsgränsen,
hvilken i dessa trakter befinner sig på 700 m. öfver hafvet, träffat
rikligt flödande källor, hvilka torde vara oförenliga med antagandet af
sammanhängande lager af ständigt frusen mark. Ännu på 950 m.
höjd öfver hafvet fann jag i Kåtojocks breda dal goda källor, och till
och med på denna höjd torde sammanhängande ständig tjäle
saknas. Däremot kan det nog under vissa kalla somrar inträffa, att
äfven på lägre nivå marken ej tinar. Så var fallet sommaren 1900,
då såväl Vestergren som jag själf observerade tjäle en half meter
under jordytan på lokaler belägna endast 700—800 m öfver hafvet.
På de höga topparne äro naturförhållandena mycket olikartade
dem i dalgångarne och på fjällslätterna. Mäktigare bildningar af
lösa jordlager saknas där. I stället äro topparne betäckta af ett
jämförelsevis tunt lager af lösa stenar, hvilka genom den
sönder-sprängning, som omväxlande frost och tö förorsaka, lösbrutits från
den underliggande berggrunden. Några toppar täckas af evig snö
till större eller mindre utsträckning, på alla, som öfverskrida en
höjd af i 500—i 600 m. öfver hafvet, torde man hvilken årstid som
helst finna is sammankittande de understa lösa stenarne och utfyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
