Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lutionens under oräknade årtusenden fortsatta aflagringar. Huru
tertiärmänniskan lefde, tänkte och kände, därom kunna vi knappast
tänka oss möjligheten af att vetenskapen någonsin skall kunna
upplysa oss, äfven om vi en gång komma att finna hennes skelett och
därigenom vinna någon kunskap om hennes utseende. Men icke
desto mindre måste de förhållanden, under hvilka människan då
lefde och om hvilka vi äro alldeles okunniga, hafva satt outplånligt
djupa spår i hela hennes nuvarande fysiska och psykiska habitus.
Det är i detta oändliga perspektiv man har att betrakta uppkomsten
af de förefintliga olikheterna mellan människoraserna, hvilka olikheter
omöjligen kunna förklaras blott af de ifrågavarande rasernas
nuvarande lifsvillkor. Och det är i samma belysning vi ha att se
problemet om det mänskliga samhällets och det mänskliga
äktenskapets uppkomst. »Urtillståndet» är något som alldeles undandrager
sig vår blick och som i hvarje fall upplöser sig i en oändlig
ut-vecklingsserie. Vi ha lika litet rätt att förutsätta, att något
enhetligt urtillstånd funnits på en viss tidigare punkt i evolutionskedjan
som att det funnits exempelvis under en viss tidpunkt under den
historiska tiden. Liksom nu för tiden de mänskliga samhällena visa
en i det oändliga skiftande mångfald af former, har samma
förhållande med all sannolikhet varit rådande vid hvarje punkt af
utvecklingen också i »urtiden», och frågan om det mänskliga
ursamhället är omöjlig att lösa, helt enkelt på den grund att ett ursamhälle
aldrig existerat.
Ett jämförande studium af kulturfolkens och naturfolkens
samhällen, sådana som vi känna dem från den historiska tiden, kan
däremot lämna oss upplysningar i en mängd andra frågor af icke
mindre intresse, såsom om beskaffenheten af de äldre samhällstyper,
hvarur de nuvarande samhällena utvecklat sig, om samhällstypernas
sammanhang med olika geografiska och ekonomiska förhållanden
o. s. v. Och om man måste uppgifva hoppet att vinna någon
klarhet öfver »urtillståndet», kan man dock hoppas att genom en
undersökning af samhällenas struktur komma pä spåren de psykologiska
fakta, som ligga till grund för de mänskliga samhällsbildningarna,
och sålunda väl icke historiskt men folkpsykologiskt vinna kännedom
om samhällenas uppkomst.
Det är också denna sida af frågan, som i den nyaste
sociologiska litteraturen allt mera trädt i förgrunden. Särskildt är så
förhållandet i Schurtz ofvannämnda arbete, om hvars innehåll jag
i det följande skall söka gifva en antydan. Författaren, assistent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
