Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
språkets skrifsätt utan föredragit att bibehålla dialektskillnaderna;
så t. ex. i ordet jarsik (flodlagun), som vi äfven skrifva jasik,
jar-suk och jasuk. Att konsekvent särskilja olikheten mellan gh och
g har visat sig mycket svårt. Den generella, här ofvan anförda
regeln är icke svår att följa, men däremot råkar man i ovisshet,
om i bör behandlas som hård eller mjuk vokal. På grund häraf
har det inträffat, att vi skrifvit både igis och ighis (hög). Då man
kommer till ett sådant ord som Ugen-darja, blir ovissheten ändå
större. Hvad betyder detta 11,frågar d:r Wiklund? Är det det
svenska, y-liknande u eller det »europeiska* «, med andra ord,
borde ordet skrifvas ugen eller ughen? En sådan fråga kunde icke
afgöras, men jag föredrog att bibehålla Ugen-daija, skrifvet på
samma sätt som förut i Pet. Mitt. Erght. 131.
I allmänhet har d:r Wiklund förkortat de långa intervokaliska
konsonanterna, dock icke alltid, emedan han, och det med rätta,
anser, att dylika kunna finnas i dialekten; sålunda skrifves attam
och icke atam (min fader). I afseende på ordet Muhamed skall
man finna den inkonsekvensen, att det ibland är skrifvet med
dub-belt m, hvilket är oriktigt.
De fel mot systemets efterlefnad, som man skall finna i
somliga ord i första bandets senare hälft, äro uteslutande att tillskrifva
mig och bero som nämndt därpå, att d:r Wiklund sjuknade, så att
jag ensam fick fortsätta hans arbete, i hvilket jag icke hade den
nödvändiga träningen. I följd af förbiseende står på ett par ställen
Sogot i stället för Soghot. Den gamla stafningen Ettek-tarim i
stället för Ätäk-tarim, hvilket hade varit konsekventare, har jag
bibehållit. I den diskussion, som i slutet af andra bandet skall
behandla såväl de geografiska namnen själfva som också det
adopterade stafningssystemet, skola dylika kvarstående fel rättas. De
små inkonsekvenser, som icke kunnat undvikas, spela naturligtvis
från geografisk synpunkt en vida mindre viktig roll än från
språk-vetenskaplig.
Det säger sig själfit, att jag i Scientific Results uteslutande
begagnat metersystemet och Anders Celsius’ 100-gradiga
termometerskala, och jag kan icke hjälpa, att dessa båda system troligen
skola blifva mindre gästfritt mottagna i den engelsktalande världen.
Den engelska konservatismen i afseende på fot, statute mile,
geo-graphical mile, sea-mile, Fahrenheit och hvad det allt heter är i hög
grad beklagansvärd, och ett engelskt adopterande af metersystemet
och Celsius, som eljest, till så mycken underlättnad i arbetet, an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
