Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggelseii därstädes till stor del är knuten vid siluraflagringarna.
I Jämtland ha sålunda de starkt kalkhaltiga och fruktbara
slättmarkerna i Ströms vattudal tidigt blifvit uppodlade och äga nu dc
största och folkrikaste byarna. På samma sätt har kring FlåsjÖn,
Tåsjön, Malgomajsjön o. s. v. den kalkhaltiga eller af vittrad
alun-skiffer bestående jordmånen mest lockat nybyggare, äfven om läget
är mindre väl exponeradt för solvärmen, ett villkor som eljest i
dessa trakter helst bör vara uppfylldt.
Norrlands tätast befolkade område är dock den omkr. 200 km.
o
långa kustremsan från Angermanälfvens mynning till Ljusnans. Här
är det likväl icke geologiska faktorer, som varit de bestämmande,
utan orsaken är uteslutande att söka i trävarurörelsens
koncentrering till detta område. Det är endast till följd häraf som åtskilliga
socknar i dessa trakter, särskildt norr om Sundsvall, höra till de
tätast befolkade i hela Sverige.
Med undantag för trakten kring Storsjön är eljest inom
Norrland den nyss skildrade befolkningsfördelningen rådande, men redan
i Dalarne inträda andra förhållanden. Inom detta i allmänhet glest
bebodda landskap kan man urskilja tvenne områden med större
folkmängdstäthet, det ena kring Siljan och det andra söder om
Falun, hvilka båda åtminstone delvis äro betingade af geologiska
orsaker, öfre Dalarne är synnerligen glest bebodt. Milsvida sträckor
äro alldeles folktomma, och blott i dalgångarna har en bebyggelse
uppstått. Denna är dock mycket outvecklad och åkerbruket föga
gifvande. Till en stor del betingas detta af klimatet, som till följd af
den stora höjden öfver hafvet och grannskapet till fjällen är mycket
hårdt. Stora myrar och försumpade skogsmarker bidraga därjämte
att framkalla talrika nattfroster, hvarigenom grödan ofta förstöres.
Säkerligen är dock icke heller jordmånens beskaffenhet utan
inflytande. Denna består nämligen mestadels af sand och grus samt är
mycket kalkfattig och följaktligen ofruktbar. Dessutom är terrängen
vanligen mycket bruten, och större slättbygder saknas alldeles. Dessa
samverkande orsaker medföra, att befolkningen, såsom redan nämndt,
är synnerligen gles. Antalet inbyggare pr kv.-km. är nämligen blott
i—3, alltså ungefar detsamma som i det inre af öfre Norrland. —
Kring Siljan har däremot odlingen af flera skäl nått en högre
utveckling. Klimatet är här långt mildare än i öfre Dalarne och
terrängen mindre kuperad, så att sammanhängande större fält kunna
finnas. Men dessutom är själfva jordmånen en helt annan och långt
fruktbarare, tack vare traktens geologiska beskaffenhet. Norr om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
