Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oftare dock, särskildt i Norrland, med. Någon risk för det rätta
uttalet genom uteslutande af «’et finnes visserligen ej, men nog
torde de flesta tycka sig höra ett dylikt hastigt uttaladt « framfor
o’et i detta namn, ungefar lika tydligt eller otydligt som t. ex. i
namnen Vuollerim eller Muorjek. Härledningen ger ock stöd
härför, vare sig man på gamla sättet tänker på Arjep-luokta eller med
Wiklund anser Arjafluovve vara rätta härledningen. W. skrifver
nu namnet Arjeplog. Om det är så befogadt att infora en ny
stafning för järnvägsstationen och den relativt betydliga, helt och
hållet svenska handelsplatsen Murjek, lämnas därhän.
Rörande en ort inom Västerbottens läns angränsande område
användes tecknet gh, Ghaskeluokt. Man synes snarare kunna önska
inskjutandet af ett h efter k i vissa fall för att hindra felläsning,
såsom i Skikkijaur, Skerfe m. fl., där k skall läsas hårdt oaktadt föl-
jande lena vokal. Långt i norr vid Torneträsk möta oss de nya
formerna Njulla (det gamla Nuolja), Pässisjokk (förr Pessinenjoki),
Luopakte (förr Luopahta)och Tjabrah (förr Tjabrak) m. fl., af hvilka
äfven de gamla formerna ej torde vara oberättigade.
I afseende på de lappska namnen vill jag ytterligare blott
påpeka det reformerade stationsnamnet Nuortikotno i st. f. det gamla
Nuortikon. Att W. genom vetenskaplig examination af typiskt
talande lappar lyckats utreda det från lappsk språkforskare synpunkt
riktiga, faller mig ej ett ögonblick in att betvifla. Men nog skall
mången, som i likhet med mig haft långvariga göromål just i
denna trakt, baxna för det nya namnet. Vi ha väl tusentals
gånger hört både finnar, svenskar och lappar säga både ,
Nuortikon och Nuortakan, och om ett d eller / funnits framför det sista
»*et, måtte det i deras uttal varit grundligt bortslipadt. Är det
nu verkligen skäl att återinföra en dylik knagglig stötesten för
tungan eller näsan?
Af de namn, som saknas på denna karta, torde de flesta hafva
uteslutits för att öka kartans tydlighet, men att döma af \V:s
äldre uttalanden skulle somliga ej existera. Stundom torde nog
detta vara fallet, och äfven jag har en och annan gång träffat
lappar, som ej velat vidkännas bladkartornas alla namn inom deras
flyttningsområde. Dock torde man böra vara mycket försiktig vid
uteslutningar af detta skäl. Så t. ex. anser W., att namnet
-tjåkko (inom Tarrekaisegruppen) ej existerar, men jag har dock hört
lappar använda det under förhållanden, då » kart-suggestion » kan
anses vara utesluten, såsom då samma person opponerat sig mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
