Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En allsidig och fördomsfri utredning i sådant syfte borde därför ske
innan frågan om kartverkets organisation afgjordes. Ty kommissionens
förslag vore i detta fall vål ensidigt hållet och fasthängande vid föråldrade
förhållanden. Ett modernt kartografiskt institut, stäldt under civil ledning
— jordbruksministern hade i riksdagen med skäl talat om svårigheterna
af det nuvarande »hälftenbruket* i detta afseende — men med militärer
som tillfälliga medhjälpare, där så lämpade sig, detta vore enligt talarens
mening det mål, dit man borde sträfva, och denna sida af saken hade
ännu ej fått tillbörlig belysning. Förrän det skett, vore organisationsfrågan
ej mogen till lösning.
Sedan öfverste Melander vändt sig mot några yttranden i prof.
Carlsons anförande och ett par andra talare yttrat sig, erhölls ordet af
öfversten, frih. C. Lowisin, som framhöll, att ej blott ekonomiska utan
äfven militära skäl föranledt och fortfarande tala för användandet af
militär personal i ganska stor omfattning vid landets kartläggning. Vid
utbildning af arméns befäl kan nämligen endast ringa kunskap i kartors
upprättande bibringas eleverna, och armén torde ej vara i stånd att med
egna krafter afhjälpa eventuella brister hos de för densamma tillgängliga
kartor, för så vidt ej dugliga militära fältmätare utbildas vid rikets
allmänna kartverk. Olägenheter af ofvanberörda art kunna lätt bli en fara
för landets försvar, så länge som dess topografiska kartläggning ej är
nöjaktigt fullbordad och så länge man ej genom erforderlig revidering
kan hålla de utgifna kartorna fullt tidsenliga.
Sammankomsten den 16 december 1904.
Ordförande: professor Oscar Montelius.
Ordföranden tillkännagaf, att Vegastipendiet ledigförklarats för 1905
(se sid. 421). — I öfverensstämraelse med styrelsens förslag bestämpes
arvodet för sekreteraren till 500 kr., för redaktören af tidskriften till 800 kr.,
hvarjämte anvisades 16 kr. pr utgifvet tryckark för korrekturläsning af
densamma, för skattmästaren till 300 kr.
Vid därefter företagna val utsågos: till ordförande för nästkommande
år fil. dr Sven Hedin; till v. ordförande för samma tid lektor Edv. Jäderin;
till sekreterare för tre år och redaktör af tidskriften för ett år docenten
Gunnar Andersson; till skattmästare för tre år aktuarien H. Santesson
samt till öfriga ledamöter af styrelsen för 1905 öfverbibliotekarien E. W.
Dahlgren, professorn, frih. G. De Geer, riksantikvarien H. Hildebrand,
öfversten, frih. C. Lowisin, professor Osc. Montelius, professor A. G. Nathorst,
statsrådet L. Palander, professor G. Retzius, professor P. G. Rosén,
öfver-direktören K. Sidenbladh, professor Hj. Stolpe. Ingenjören Â. Sjögren
hade anhållit att ej ifrågakomma till omval.
Till revisorer att granska 1904 års räkenskaper utsågos statsgeologen
E. Erdmann, löjtnant C. J. O. Kjellström och ingenjören Ax. Lagrelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
