Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Stolpe †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
både efter vetenskapens och skönhetssinnets lagar, att museet nu
i många hänseenden ter sig vida vackrare och rikare än förut. Det
är i själfva verket så vackert och väl ordnadt som det i dessa lokaler
torde kunna blifva.
Det lyckades ock den nye föreståndaren att erhålla någon
tillökning till de förra lokalerna. Och detta blef alltmer en ren
nödvändighet. Ty under hans ledning ökades samlingarna raskt. Han
hade nämligen den egenskapen att icke blott själf hysa varmt
intresse för sin vetenskap och det etnografiska museet, utan han kunde
äfven därför intressera andra. I första rummet må här nämnas den
storartade samling, som på ingenjör Åke Sjögrens initiativ och
bekostnad af hr C. V. Hartman sammanbragtes i Costa Rica och som
af hr Sjögren donerades till det etnografiska museet. Vidare må
här anföras de kollektioner, som hembragtes af frih. Erland
Nordenskiöld och grefve Erie von Rosen från deras, delvis gemensamma,
färder i Södra Amerika och som, förnämligast af den sistnämnde,
skänktes till museet.
För att för dessa forskare möjliggöra utgifvandet af
beskrifningarna öfver de hembragta föremålen upplät Stolpe i de trånga lokalerna
nödigt utrymme såväl för samlingarna som för själfva forskningsarbetet.
Detta kunde ske endast genom att magasinera en hel del af de förut
uppställda föremålen från andra trakter. Sålunda måste han för
utrymmes skull magasinera nästan alla samlingar från Afrika. Hvad
sådana åtgärder medföra för besvär och omtanke kan endast den
inse, som själf varit med därom. Men Stolpe skydde icke någon
möda, när det gällde att främja sin vetenskap och dem som under
hans ledning utförde forskningsarbeten å museet. Dessa torde äfven
med varm tacksamhet erinra sig det sakkunniga och vänliga bistånd
den bortgångne museiföreståndaren ägnat dem under denna deras
verksamhet. Det blef ock för Stolpe en sann glädje, då Hartman
år 1902 af Vitt.-, hist.- och antikvitetsakademien mottog det
Loubat’ska priset för det verk öfver Costa Rica (Archaeological
Researches in Costa Rica, 1901), som denne utarbetat i det etnografiska
museet, äfvensom då grefve Eric von Rosen vid
Amerikanistkongressen i Stuttgart sistliden sommar framlade resultaten af sina
forskningar i Bolivia.
Sedan Stolpe öfvertog ledningen af Riksmuseets etnografiska
afdelning - han förordnades till dess föreståndare från 1 jan. 1900 och
utnämndes till intendent och professor från 1 jan. 1903-, förärades
dessutom åtskilliga andra större och mindre samlingar till detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
