Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Stolpe †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
museum och införlifvades därmed. Därjämte gjordes äfven, så långt de
tillgängliga medlen tilläto, uppköp af etnografiska föremål, hvarvid
i icke ringa omfattning välvilliga mecenater, i regeln föreståndarens
personliga vänner, lämnade sitt bistånd. Dessa senare funno en glädje
i att sålunda understödja föreståndaren i hans nitiska bemödanden
att förkofra museet. Härigenom vidgades detta i högst väsentlig
mån; ja man kan säga, att det egentligen genom Stolpes verksamhet
blef ett verkligt etnografiskt museum.
Redan länge hade för Stolpe hägrat upprättandet af en ny,
ändamålsenlig och väl belägen byggnad för detta musei samlingar. Han
uppgjorde med konstnärliga vänners bistånd flere gånger planer och
ritningar och utfärdade subskription därtill. Och när slutligen inom
Vetenskapsakademien frågan om förflyttning af Riksmuseum till annan
rymligare plats väcktes, koncentrerade sig Stolpes önskningar med
hänsyn till den etnografiska afdelningen i främsta rummet till en
för ändamålet i många afseenden lämplig plats på Djurgården.
Svårigheterna för realiserandet af denna plan befunnos stora, men
han ville icke släppa taget, utan afbida tiden. Det blef honom icke
förunnadt att få se denna sin plan gå i fullbordan. Nu har han
själf gått bort från sitt älskade museum, och det blir andras
uppgift att ombesörja anordnandet af ny byggnad och omflyttningen af
samlingarna.
Hjalmar Stolpes verksamhet för den etnografiska vetenskapen
har varit af banbrytande art. Han är icke allenast i vårt land den
förste, som efter omfattande förstudier velat helt ägna sig åt dess
studium och som sammanbragt rikhaltiga samlingar till ett
allmänt etnografiskt museum. Utan han har ock för denna vetenskap
gjort insatser, som vunnit mycket erkännande i andra land. Under
sin vidsträckta resa i Europa åren 1880 och 1881, då han besökte
åtskilliga etnografiska museer, blef det, såsom han själf år 1890
sagt, »snart klart att det var i jämförande studier af ornamentiken
som nyckeln till en verkligt vetenskaplig behandling af de
etnografiska föremålen var att söka. Det kan synas underligt», tillade
han, »att detta fält icke var genomarbetadt långt förut, men så var
dock fallet. Många omständigheter hade bidragit att försena
utvecklingen af denna del af etnografien. I främsta rummet låg väl
orsaken däri, att flertalet af de etnografiska museerna ännu ej voro
vetenskapligt ordnade.» Stolpe, hvilken, såsom allt från unga år
skolad naturforskare, genast på sina etnografiska forskningar
tillämpade den af Sven Nilsson i fornforskningen införda jämförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
