Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Siljansbäckenets geografi. Af Karl Ahlenius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL SILJANSBÄCKENETS GEOGRAFI. 29
mätningar och väl svårligen kan förklaras därigenom, att
sedimentationen under halftannat sekel kunnat så betydligt förminska sjöns
djup.
Djupmätningar i Siljan ha nämligen utförts ganska systematiskt
år 1887 af R. Lundberg och V. Wahlberg samt under åren 1889
och 1890 af Wahlberg ensam. Han utlade lodningspunkterna på
en större arbetskarta med ledning af pejlingar på land, och på
grundval häraf uppgjorde R. Lundberg en isobatkarta, hvilken sedan
på fotografisk väg nedtransporterades och finnes bifogad båda
författarnas förut omnämnda uppsats i Svensk Fiskentidskrift.
Djupkurvorna äro dragna för hvar tionde meter. Jfr tafl. 2.
Af denna djupkarta öfver Siljan finner man genast vid första
ögonkastet, att sjön genomdrages från nordväst till sydost af en
väldig, slingrande djupränna, som är synnerligen skarpt utpräglad och
bär alla kännetecken på en gammal erosionsdalgång. Moraviken
är innerst mot älfmynningen helt grund, men djuprännan börjar
redan utanför Espenäset, närmare intill östra stranden och något
söder om stationen Farnas på Gäfle-Dala-järnvägen. Här sjunker
djupet hastigt från 10 m. till 30, 45 och 94 meter, för att sedan
mellan Sollerön och fastlandet samt ned mot Vattholmsskären visa
ett tämligen jämnt bottenplan inom denna djupfåra af loi - iio
meters djup. Rännan gör en skarp, sydlig krök omkring
Vattholmsskären och har väster om dessa sin största bredd, ungefär ett par
kilometer. I öfrigt har bottenrännan nästan öfverallt samma
genomsnittsbredd, c:a i ooo meter, från norra ändan vid Espenäset till
den södra vid Sundsnäs i Österviken. Rännans djupaste punkt och
hela sjön Siljans maxirnaldjup, 120 meter, påträffade Wahlberg
söder om Vattholmsskären, hvarigenom det visat sig, att Siljan äger
samma djup som Vättern. Djupfåran gör från nyssnämnda skär en
östlig utlöpare inat Rättviken med öfver 60 meters djup, därefter
48 och 35 meter. På andra sidan en tröskel af 26 m. följer en
något djupare, nästan äggrund bassäng innerst i Rättvikens centrum
med 50 - 56 meters djup och med tämligen sakta sluttning upp
mot stränderna. Någon egentlig djupränna är sålunda här knappast
påvisbar, och hela denna mer eller mindre isolerade djupbassäng
får väl uppfattas rätt och slätt som fortsättningen af Bodasänkningen,
östra partiet af den ringformiga förkastningen. Dock är det
naturligtvis ej uteslutet, att en ursprunglig sidodalgång till hufvudfåran
här förefunnits, utskuren genom erosion och i så fall tillhörande
något vattendrag norr om den förut beskrifna öst-västliga sprick-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
