Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 ALBERT FALK.
i uppgifterna om detta smala sund (äfven Eratosthenes och Strabo
betona, att det är smalt vid inloppet och först senare vidgar sig)
har att söka spåren till den första osäkra kunskapen om nedre
Volga.1 Denna flod är, som bekant, i sitt nedre lopp så bred och
så trögt flytande, att det för den söderifrån kommande vid första
ögonkastet kan vara svårt afgöra, hvar hafvet slutar och floden
börjar.2
Mer betydande än Pomponius Mela är PLINIUS D. Â., som i sin
vidlyftiga Historia naturalis äfven behandlar geografien, dock på
ett sätt, som är betydligt underlägset hans grekiska företrädares.
Han uppfattade äfven det Kaspiska hafvet som en vik af den
Norra oceanen men betonar i likhet med Mela, att det förbindande
sundet var mycket långt och smalt. Vidare säger han om detta
haf: »Enligt Alexander den stores uppgift är Kaspiska hafvets
vatten sött.3 Äfven M. Varro säger, att man berättade detsamma för
Pompejus, då han under kriget mot Mithradates förde befäl i
närheten däraf. Utan tvifvel förlorar det genom storleken af de
tillströmmande floderna saltsmaken.»4
I stort sedt öfverträffar ingalunda Plinius’ kunskap om det
Kaspiska hafvet Strabos. Intressant kan dock hans uppgift vara,
att handeln från Indien via Oxus, Kaspiska hafvet och Cyrus gick
vidare till Phasis och från denna flods utlopp i Svarta hafvet
leddes till de helleniska städerna rundt detta senare haf.5
Till första århundradet e. Kr. bör antagligen ock DIONYSIUS
PERIEGETES föras.6 Han skref i poetisk form en kort
jordbeskrif-ning, som i och för sig visserligen saknar värde, men som dock
bör nämnas, därför att den blef en af de källor, hvarur medeltiden
1 Jfr. Bunbury II, sid. 363.
2 De fyra första kapitlen af Mela äro öfversatta och kommenterade i en
gradual-disputation af Leidesdorff, Lund 1856, sidd. i-31.
3 I själfva verket är ock Kaspiska hafvet, frånsedt de östra, från det öppna hafvet
tämligen afsöndrade vikarna, betydligt mindre salthaltigt än världshafven. I närheten
af flodmynnigarna är salthalten t. o. m. så obetydlig, att vattnet användes som
dricksvatten. Réclus V, sid. 676.
4 Plinius talar (VI, kap. 18) om en »Oxus lacus», i hvilken man dock ingalunda,
hvilket dock försökts, bör se någon hänsyftning på Aralsjön. Plinius säger tydligen,
att den är floden Oxus’ källsjö, och det hela torde vara en på fri hand af Plinius
själf gjord konstruktion. Eichwald, sid. 72.
5 Plinius VI, kapp. 10-19.
8 Bunbury II, sid. 481. Forbiger I, sid. 430, vill sätta honom till slutet af
tredje eller början af fjärde århundradet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
