Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM UTVECKLINGEN AF KÄNNEDOMEN OM KASPISKA HAFVET. 55
vid Tsaritsyn. Öster om Volga nämner han floden Daich, som man
lätteligen identifierat med Jaik eller Ural.
Däremot lät han liksom sina företrädare Jaxartes och Oxus
utfalla i Kaspiska hafvet och var lika okunnig som de om
Aralsjöns tillvaro.1 Ett annat hufvudfel hos honom är, att han gaf det
Kaspiska hafvet dess största utsträckning i väster och öster. Äfven
härutinnan följde han dock förut gifna exempel, och han bör ej för
detta misstag klandras mera än sina företrädare. Men olyckan var,
att, på grund af den stora tilltro man satte till hans auktoritet, detta
fel, som väl eljest tidigare kunnat rättas, vanställde kartorna långt
in i nyare tiden.2
Efter Ptolemäos finnes ej mer under antiken något stort namn
inom den geografiska vetenskapen. De, som uppträda med
geografiska arbeten, äro ej annat än kompilatorer af föregående mästare,
och äfven som sådana äro de för det mesta olyckliga.
Ptolemäos synes varit föga känd under antikens sista
århundraden. Först araberna läto honom åter vederfaras rättvisa, men
i Europa var han bortglömd, ända till dess renässansen drog fram
äfven honom i dagsljuset. Men då blef han med ens den
geografiska auktoriteten par préférence.
Detta försummande af Ptolemäos visade sig olyckligt särskildt
för föreställningarna om Kaspiska hafvet. Man återföll i detta
hänseende genast till de gamla villfarelserna. T. o. m. författare, som
kände och eljest noga följde Ptolemäos, vågade ej i detta stycke
lita på honom utan anslöto sig till den gamla åsikten om öppen
förbindelse mellan Kaspiska hafvet och världshafvet.
Detta gäller t. ex. om greken AGATHEMEROS, d. omkring 200
e. Kr., som tör det mesta troget följer Ptolemäos och långa stycken
rent af ordagrant afskrifter honom, men som dock i motsats mot
denne åter håller Kaspiska hafvet för att vara en vik af oceanen,
med hvilken det påstods förenadt genom ett fyra stadier bredt sund.3
1 Ptolemäos talar också örn »Oxiana palus» (Geographia VI, kap. 12), men
därmed kan, som Bunbury påvisat (Bunbury II, sidd. 641, 642), ej menas Aralsjön (jfr.
Stuckenberg IV, sidd. 79 ff., och Eichwald, sidd. Si ff.), utan det torde vara den lilla
träsksjön Kära-Kul (nära nuvarande Bokhara), som härmed åsyftas.
2 Peschel, sid. 8.
3 Agathemeros III, 13. Forbiger I, sid. 426.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
