Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om utvecklingen af kännedomen om Kaspiska hafvet. Af Albert Falk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 ALBERT FALK.
Den något yngre SOLINUS hämtar sitt vetande i synnerhet från
Plinius, och erndan det just var dennes allra mest vidunderliga fabler,
som han lade an på att berätta, blef hans arbete (ett slags
encyklo-pedi, känd under namnet »Polyhistor») en särdeles kär läsning för
medeltiden och bidrog sålunda att hos denna ytterligare inskärpa,
att Kaspiska hafvet vore en hafsvik.1
Af de seglingsanvisningar, som vid denna tid till sjöfarandes
vägledning utarbetades, äro för föreliggande ämne särskildt två af
intresse: ï> Periplus af det Erythroiska hafvet» och MARKIANOS’ FRÅN
HERAKLEA Periplus.
Den förra är af okänd författare och torde härröra från andra
seklet e. Kr. Enligt den sammanhänger Mäotis med Kaspiska
hafvet, hvilket åter i närheten af udden Thina i landet Sina utfaller
i oceanen. Det säges härom följande: »Thina ligger under själfva
Lilla björnen och lar gränsa till områdena på andra sidan om
Pontus och Kaspiska hafvet, genom hvilket det angränsande Mäotiska
träsket utflyter i oceanen. - - - Men de trakter, som följa
härefter, äro mycket svåra att nalkas, vare sig de på grund af de svåra
stormarna och den ytterligt starka kölden eller på grund af något
gudarnas föranstaltande hitintills icke kunnat besökas.»2 Detta är
allt, hvad författaren har att säga om Kaspiska hafvet och därtill
gränsande länder.
Värdefullare är Markianos’ från Heraklea i Pontus » Periplus
af det yttre hafvet». Författaren, som antagligen lefde i början af
4Oo-talet, har omsorgsfullt begagnat alla viktigare geografiska verk,
som på hans tid funnos tillgängliga, och har särskildt tillgodogjort
sig Ptolemäos, hvilken han kallar för »den snillrikaste» bland
geografer.
Han har en riktigare uppfattning af Pontus och det Mäotiska
träsket, som enligt honom inbördes sammanhänga men äro skilda
från det Kaspiska hafvet. Om detta senare säger han: »Midt
emot Persiska viken ligger Kaspiska hafvet, som äfven kallas det
Hyrkaniska, och detta, inkräktande på det mellanliggande landet,
bildar ett stort näs i Asien. »3 På ett annat ställe säger han, att
liksom det finnes tre världsdelar, så finnes det också tre världshaf:
det Indiska, »Vårt haf* (eller Medelhafvet) och det Hyrkaniska,
hvilket senare är det minsta.
1 Solinus, kapp. 52, 53.
2 Periplus Maris Erythræi, sidd. 36-38.
3 Marciani Periplus, sidd. 9 ff., 137.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
