Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Har en landbrygga öfver Nordatlanten funnits i postglacial tid? Af Herman G. Simmons.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men möjligheten af dylika stora oscillationer antages ju dock af
många forskare (jfr Nansen, 1. c.). Då möjligheten af en höjning
af kontinentalkusterna medgifves, kan jag icke inse, hvarför icke
samma laterala tryck skulle kunna höja den nordatlantiska ryggen,
frånsedt de andra förklaringsgrunder, som framställts för
oscillationer i hafsnivån. Som hela landbryggan skulle återställas genom en
höjning af 600 m. och betydliga delar genom en sådan af 400-500
m., så förstår jag icke, hvarifrån Thoroddsen har tagit talet 700,
som han använder.
Höjning af landet kan man ju icke förneka, enär direkta spår
häraf konstaterats, lika litet som sänkning af områden, där torfmossar,
stubblager m. m. finnas på den nuvarande hafsbottnen. Ett stor antal
.dylika nivåförändringar i bägge riktningarna känner man ju från
postglacial tid, hvarför skola de då icke kunna antagas just inom ett
område, där dock de floristiska förhållandena tala ett så tydligt språk?
Säkerligen har Thoroddsen funnit de geologiska argumenten mot
antagandet af den nordatlantiska landbryggans postglaciala höjning
för svaga, och han har därför velat motbevisa det äfven genom att
anföra Islands brist på endemiska arter. Här har han emellertid
råkat illa ut, då han förmodligen icke tagit kännedom om nyare
undersökningar öfver öns flora. Innan jag redogör för den faktiskt
existerande endemismen på Island och Färöarna, hvilken senare är
alltför viktig för frågans belysning för att lämnas ur räkningen, skall
jag dock söka klargöra hvad slags endemism man öfver hufvud
kunde tänka sig möjlig på dessa öar. Thoroddsen omtalar ju själf,
att Island (liksom Färöarna) under den maximala glaciationen täckts
af en inlandsis, ur hvilken blott enstaka toppar sköto upp.
Följaktligen kan man väl vara berättigad antaga, att någon vegetation
då icke fanns där, eller att den åtminstone var reducerad till ett
fåtal högarktiska växter. Papaver radicatum kunde möjligen vara
en sådan glacialväxt, ehuru jag håller föga troligt, att den verkligen
öfverlefvat istiden på någon af de nordeuropeiska lokaler, där den
nu finnes. Men äfven om en sådan fattig flora mot förmodan kunnat
lefva kvar, så är det orimligt att förutsätta, att den skulle kunnat
lämna endemiska arter till den nuvarande floran, då vi veta, att
den arktiska växtligheten öfver hufvud utmärker sig genom de flesta
arternas cirkumpolära utbredning och genom sin ytterliga fattigdom
på endemiska former.
Vi måste då söka endemismen inom den postglacialt invandrade
floran. Ser man nu till hur det förhåller sig med dylika unga floror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
