Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ringsjöfynden. Af C. D. Reventlow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingen kam blifvit tillvaratagen, så veta vi dock, att sådana där
användes, enär flera lerkärlsfragment blifvit ornerade genom intryck
med en kam (fig. 7).
Hvar och huru bodde de, som här kvarlämnat sina afskräden?
Kanske hade de sina bostäder förlagda på land och utkastade i
sjön matresterna, så att kulturlagret bildats pä något afstånd från
själfva boplatsen. Men på den sidan af ån, där kulturlagret fanns,
träffas fast mark först på ett ganska betydligt afstånd; den
motsatta västra sidan af ån erbjuder visserligen sådan på närmare håll,
men stenåldersfolket lärer ej hafva fört sina afskräden öfver ån ända
hit, lika litet som de gingo öfver ån för att hämta vatten. Om de
bott på åns västra sida, hade de säkerligen där utkastat dem i
vattnet. Den enda möjliga förklaringen af kulturlagret vid Ringsjöns
utlopp synes vara, att stenåldersfolket här hade sina bostäder
uppförda öfver vattnet och från dem nedkastade sina afskräden.
Var det Pålbyggnader? Pålar hafva visserligen påvisats i mängd,
dock vanligen ej tjockare än att de lika gärna kunna kallas störar. De
voro nästan alla ställda i rader, hvilka möttes i vinklar, här dock
med en liten öppning. Mellan pålarna var sannolikt inflätadt ris
och i öppningen mellan pålraderna insatt en s. k. homma eller ryssja.
Pålarna utgjorde alltså lämningar efter fiskeverk och härstammade
utan tvifvel alla från en senare tid. Ingen af dem synes nämligen
hafva blifvit tillhuggen med flintyxor.
Ett mera antagligt svar på frågan om boplatsens beskaffenhet
är det, att den utgjordes af timmerflottar, på hvilka skjul af flätadt
ris eller skinntält lämnat skydd mot regn och kyla. I storm kunde
flottarna dragas upp på land eller förflyttas till ett väl skyddadt
ställe, t. ex. förtöjas i ån vid järnvägsbron. Tröt fisket eller jakten,
stakade man flotten eller flottarna (ty de voro nog vanligen flera i
sällskap) till en annan plats: Ormanäs, Råröd eller Pråmhuset.
Sålunda förklaras lättast, att på dessa fyndorter stenredskapen lågo under
vatten fore sjösänkningen. Herrar Sarauw och Kjellmark dela med
mig åsikten om stenåldersfolkets vid Ringsjön egendomliga bostäder.
[1]
En mängd danska boplatsfynd, t. ex. de i Korsör nor,
Kolding fjord, Vester Ulslev, Maribo so m. fl. ställen, blifva lätt
begripliga, om man antager, att stenåldersfolket här bott på
timmer-flottar. Herr Sarauw har särskildt påvisat, att så torde varit
förhållandet vid boplatsen Maglemose. [2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
