Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ringsjöfynden. Af C. D. Reventlow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bodde de på sina flottar äfven om vintern? Helt säkert ej.
Klimatet var visserligen då varmare än nu,1 dock var ej skillnaden
så stor, att en vintervistelse på sjön möjliggjordes. Såsom jag
antydt, förde de redan på sjön ett slags nomadlif. Då vintern kom,
drogo de flottarna i land och flyttade västerut in i ekskogarna eller
kanske ända ut till Öresund; mindre troligt är, att några af dem
under vintern slogo sig ned vid Finnhult, Bo eller Klinta, ty på dessa
platser fanns, åtminstone vid Klinta, sannolikt en fast befolkning
både sommar och vinter. Härtill återkommer jag i det följande.
Stenålderns flottbyggare vid Ringsjön voro ett jägare- och
fiskarefolk. De kunde ej odla sad och ej heller idka boskapsskötsel, enär
vistandet vår, sommar och höst på timmerflottarna lade hinder i vägen
härför. I torfven från kulturlagret vid Ringsjöns utlopp har ej sad
kunnat vid slamning anträffas, och aftryck af sädeskorn hafva hittills
ej iakttagits på krukskärfvorna. Dessa hafva likväl ej ännu undergått
en så noggrann granskning i detta hänseende, att jag vågar bestämdt
förneka det, men enligt min öfvertygelse skulle en upprepad
undersökning ej leda till annat resultat än det redan föreliggande. Vid
Limhamn har dr. Kjellmark,2 som hänför de i samma del af
Jära-vallen gjorda fynden till det allra sista skedet af de äldre
kjökken-möddingarnas tid, i öfre delen af kulturlagret funnit en krukskärfva
med aftryck af ett hvetekorn. Denna krukskärfva träffades
emellertid ej in situ utan först vid siktning af det svarta kulturlagret.
D:r Wibling8 har på en boplats i Blekinge, tillhörande en äldre
del af den yngre stenåldern, tillvaratagit ett lerkärlsfragment med
intryck af korn. I två gånggrifter i Skåne och en i Bohuslän hafva
hittats krukskärfvor med aftryck af hvete och korn, i två hällkistor
i Västergötland lerkärl med aftryck af korn och hvete. I Danmark
hafva aftryck af hvetekorn påvisats på krukskärfvor från grafvar
tillhörande slutet af den yngre stenåldern, och från
kjökkenmöddin-garna vid Örum å, Ålborg och Leire å, hvilka torde böra hänföras
till den äldre delen af den yngre stenåldern, aftryck af hvete
och korn.4
1 Gunnar Andersson, Svenska växtvärldens historia, 2 uppl., sid. 86. Sthlm 1896.
2 K. Kjellmark, En stenåldersboplats i Järavallen, Antiqvarisk tidskrift för Sverige,
17 (1903), sid. IQ i och 127.
3 C. Wibling, Åkerbrukets ålder i vårt land, Ymer 1897, sid. 19; G. Sarauw, De
ældste Spor af Sædarternes Dyrkning i Sverrig, Forhandl, vid det femtonde Skandinav,
naturforskaremötet 1898, sid. 293-295; Sophus Müller, Vor Oldtid sid. 185. Kbhvn
1894-5.
4 Affaldsdynger fra Stenalderen i Danmark, sid. 144, 157 och 171. Kbhvn 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
