Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ringsjöfynden. Af C. D. Reventlow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kärlfragmenten från Aloppe i Uppland. Det kulturella
sammanhanget med Sverige synes mig således vara mera kraftigt utprägladt
än inflytandet frän andra sidan Sundet. Det må emellertid erinras,
att flera kärl förete ornament, hvilka ej förekomma annorstädes inom
den skandinaviska stenåldersprovinsen.
Jag återkommer nu till tidsbestämmelsen för fyndet vid
Ringsjöns utlopp. Man invänder kanske mot min ofvan uttalade
mening, att jag har flyttat slutet alltför långt tillbaka i tiden. De
två kärlbitarna, på hvilka orneringen åstadkommits med intryck
af ett väfdt tyg, måste ju tillhöra en mycket sen tid af stenåldern,
enär de Pålbyggnader från stenåldern i Schweiz, hvilka innehålla
linneväfnaden allmänt anses tillhöra den allra sista tiden af denna
period. Härtill kan svaras, att man ända till 1875 trodde
sädesodlingen först under järnåldern hafva införts i Skandinavien. Nämnda år
fann man dock korn af hvete och hirs i ett depåfynd från
bronsåldern på Låland, och sedan i8go-talet känner man, såsom jag
förut omtalat, från Sveriges yngre stenålder rätt många kärl med
aftryck af hvete och korn, ja vid Limhamn fann Kjellmark
hvete-aftryck å lerkärlsfragment, och detta fynd hänföres af honom till
slutet af den äldre kjökkenmöddingstiden. Dessutom hafva, såsom
ofvan anförts, undersökningar i Danmark af kjökkenmöddingar från
äldre delen af den yngre stenåldern ådagalagt, att man då hade
céréalier. Kan man väl under sådana förhållanden blifva förvånad
öfver att finna aftryck af en väfnad på ett kärl från tiden mellan
de äldre kjökkenmöddingarnas och hällkistornas period? Vi veta
ju, strängt taget, blott att här användts en tyglapp till ornering
af lerkärlen, och denna kan till och med vara importerad. Af
ifrågavarande fynd får således knappast dragas den slutsats, att
flottbyggarna här gingo klädda i väfda tyger.
Ännu på stendösarnas och kanske ända ned i
gånggrifternas tid lefde alltså vid Ringsjöns utlopp ett folk,
hvilket under den blidare årstiden bodde på vattnet,
sannolikt på timmerflottar, under det att en bofast,
sädesodlande, i kultur något mera framskriden men sannolikt
mindre talrik befolkning hade slagit sig ned vid Klinta
och möjligen några få andra lokaler vid sjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
