Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Sverige under senaste tid företagna åtgärder till naturens skydd. Af Gunnar Andersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 GUNNAR ANDERSSON.
Hit höra upplysande profiler genom äldre aflagringar, särskildt
silurlager, hvilka ibland kunna hotas af stenbrytning, medan å
andra sidan bergens skatter härigenom ofta blifva för vetenskapen
tillgängliga. Att skydd dock kan vara behöfligt, visa förhållandena
vid Fågelsång nära Lund. En afdelning af den undersiluriska
lagerserien, Ceratopygekalken, är inom hela Skåne blott känd från
denna lokal och uppträder här med en säregen faciès. Under de
senare åren har emellertid större delen af detta värdefulla
forskningsmaterial bortförts för att användas till väglagning. Minst 3 à 4 smärre
områden om c. 50 kv.-m. areal böra medan tid är reserveras, hvilket
skulle vara af stor vikt ej minst för den geologiska undervisningen.
En annan starkt hotad lokal från silurtiden äro de
tvärbranta strandprofilerna vid Horns kungsgård i Högby s:n, midt
för Grönslunda i Föra s:n, nedanför Askelunda och Korntorp
samt söder om Brudstads sjöbodar i Alböke s:n, allt på Öland.
På alla dessa ställen hafva förekommit särdeles ståtliga och
upplysande sammanhängande profiler af siluriska och kambriska lager,
de senare framför allt i hög grad intressanta på grund af den
omväxling mellan sedimentafsättning och torrläggning af hafsbottnen,
med åtföljande denudationer, som härstädes under den kambriska
tiden ägt rum. Dessa profiler äro redan till allra största delen
förstörda eller mycket skadade genom brytning af de öfversta, till
stenhuggning användbara lagren, eller täckta af vid brytningen
uppkommet och nedkastadt stenaffall. Det torde därför vara på allra
högsta tid att skydd åvägabringas för ett par ställen, där profilerna
ännu kunna befinnas vara oskadade.
Värt land är ju fattigt på grottor, hvarför de få som finnas
böra skyddas. Akademien föreslår att så må ske med den sedan
Linnés och A. J. Retzius tid bekanta Balsbergsgrottan i
Fjälke-stads s:n i nordöstra Skåne.
I öfrigt är det väsentligen bildningar härstammande från istiden
eller därpå följande geologiska skede, hvilka anses förtjänta af
uppmärksamhet i förevarande hänseende.
Grupper af de raukar eller fristående kalkstenspelare, som resa
sig flerstädes på Öland och Gottland, föreslås till fridlysning. För
Ölands vidkommande erinras om de sydväst om Byerums by i
Böda s:n befintliga och för Gottlands om de redan af Linné beskrifna
vid Kyllej, nära Strandridaregården i Hellvi s:n, vidare om de vid
Lergrafsviken i Rute s:n och vid Klinte klint i Boge s:n,
hvilken sistnämnda raukgrupp hotas af en närliggande kalkmjölsfabrik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
