Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Okapidjurets geografiska utbredning jämte några notiser om Kongolandets fauna. Af Einar Lönnberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320 EINAR LÖNNBERG.
Det öppna området har också liksom urskogen en liten
dvärgform af samma släkte, en liten »borucko», dock ej identisk med
urskogens utan antagligen en annan art, möjligen C. monticola.
Ett ytterst intressant djur, som tillhör området utanför
urskogen, är ett stort, svart svin, kändt under namnet >^bo». Det lefver
på slättlandet norr om floden Uele i smärre skogar nära
sumpmarker eller med kärrpölar, där »bo» tycker om att vältra sig i
gyttjan. Denna svinform utmärker sig genom sina väldiga betar.
Huden är täckt af tämligen glesa, svarta borst. Löjtnant Eriksson
tyckte sig vilja minnas, att skallen af detta svin var mera
långsträckt än honörn förevisade vårtsvinsskallar. Om detta ej möjligen
är minnesfel, är »bo» ett ännu obeskrifvet djur. Ett par betar af
»bo», som löjtnant Eriksson lämnat mig, likna vårtsvinsbetar men
äro mycket stora.1 »Bo»-svinet tyckes kunna nå en kolossal
storlek. En stor gält af detta slag, som nedlades i Bomudalen nära
Guffuri station, kunde införas till stationen endast med användning
af i o bärare. »Bo» uppträder blott i enstaka exemplar, och häri
visar sig en stor olikhet mot vårtsvinen. Dessa senare lefva
nämligen i stora hjordar på ett stenigt steppland, som på
Azaudisprå-ket kallas »kpengbele». Denna stepp är under regntiden glest
bevuxen med gräs i tufvor, hvilket utgör föda åt vårtsvinen eller,
som de på Azaudi-språket heta, »sigba». Under torrtiden böka
de återigen upp rötterna af samma gräs för att lifnära sig därmed.
Den stora biologiska olikheten mellan »bo» och »sigba» i
uppträdande, lefnadssätt, förekomstplats eller ståndort o. s. v., för
att ej tala om storlek och utseende, hvilket allt af negrerna
be-hjärtats, så att de gifvit dessa svin hvar sitt alldeles olika namn,
gör det knappt sannolikt, att de kunna vara arter af samma släkte.
Bo kan ju än mindre identifieras med det röda, penselörade
flodsvinet (Potamochorus porcus), negrernas »n’gulube», ej heller med
skogssvinet (Hylochorus), negrernas »n’gulube bibi». Båda dessa
afnöta för öfrigt sina betar på ett helt annat sätt än hvad de
erhållna betarne af »bo» utvisa. Det synes alltså sannolikt, att i
Kongo finnes en märkligt stor svinart, som ännu är okänd för
vetenskapen.
Detta förefaller ju högst egendomligt, men efter upptäckandet
af okapin är man ej så obenägen att tro på möjligheten af
ytterligare nyheter från detta land. Okapiupptäckten följdes också snart
1 32 cm. längs yttre kröken och med en omkrets på tjockaste stället af 13 cmv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
