Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De olika slagen af folkmängdskartor. Af K. J. Henrik Wittrock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE OLIKA SLAGEN AF FOLKMÄNGDSKARTOR. 433
inskränka signaturstorlekarna till ett antal motsvarande dessa
klassers inbyggaremedeltal.
I enlighet med denna metod uppgjorda kartor kunna sägas
vara en noggrann öfversättning till kartografiskt språk af
folkmängdstabellens innehåll. Först i denna form gifva
befolkningsstatistikens värden en åskådlig föreställning om folkmängdens
lokala fördelning, och först med denna i hvarje detalj sanna
kartografiska bild som utgångspunkt blir det möjligt att verkställa
specialundersökningar beträffande orsakerna* till befolkningstäthetens
lokala växling, eller att upprätta goda öfversiktskartor öfver den
relativa folkmängden.
Den ursprungliga och därför skäligen primitiva formen af
folktäthetskartor brukar benämnas statistiskt folktäthetskartogram. Ett
sådant åstadkommes helt enkelt genom att förse de administrativa
områdena å en karta med olika färger allt efter antalet inbyggare
på ytenheten, sålunda genom det enklast tänkbara mekaniska
öfverflyttande af statistikens medeltal från tabellen till kartan. Att dessa
kartogram icke kunna gifva någon sann bild af
befolkningsfördelningen är tydligt. De konstlade gränserna, som omsluta ofta
mycket olika bebyggda delar, hvilka på grund af den administrativa
indelningens beskaffenhet fått samma färg, förläna i förening med
de sällsamt formade färglagda figurer, de innefatta, kartan ett
bisarrt och brokigt utseende, något som emellertid i så måtto kan
anses fördelaktigt, som illusionen, att här skulle föreligga en bild
af förhållandena i naturen, måste försvinna. Medges måste dock,
att om de administrativa områden, som folktäthetssiffrorna gälla,
äro mycket små och alltför afgjorda motsatser i odlingsafseende
därför icke rymmas inom hvart och ett af dem, bilden af
folkfördelningen inom ett större stycke land kan blifva i sina allmännaste
drag rättvisande. Som detta grundvillkor emellertid ofta förbises
af herrar statistic!, när de söka åskådliggöra sina tabellers innehåll
å en karta, blir resultatet vanligen sämre än metoden
nödvändiggör.2
1 Se Hettners ofvan citerade uppsats i Geogr. Zeitschr. VII (1901).
2 Ett tämligen färskt exempel på sådant förbiseende hafva vi i den »karta öfver
folkmängdstätheten på Upplands landsbygd år 1900 (håradsms) », som finnes i
Humanistiska vetenskapssamfundets i Uppsala ännu oafslutade Upßla7idsbeskn{mng. Om i stället
för häradena socknarna lagts till grund för kartan, hade bilden icke blifvit för så stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
