Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friedrich Ratzel och hans antropogeografiska lärobyggnad, af Karl Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behandling som den fysiska geografien. Å andra sidan kan ej häller
något folk undandraga sig inflytande från den jord, den mark eller
grund det bebor. Naturinflytandet är en af de många faktorer,
som bestämma folkens öden och utveckling. Geografien räcker
naturligtvis ingalunda till att förklara historiens innehåll, men
ländernas historiska utveckling är dock i hög grad betingad af dessas
geografiska läge och naturliga beskaffenhet.
Vetenskapen om de antydda växelverkningarna mellan
människan och jordytan har Ratzel gifvit benämningen antropogeografi
i analogi med begreppen växt- och djurgeografi. Ifrågavarande
namn har numera vunnit allmän användning inom vetenskapen.
Andra namn såsom kulturgeografi, historisk geografi (statistisk,
etnisk geografi) o. s. v. ha i motsvarande betydelse ej lyckats
vinna varaktigt rotfäste. Enligt Ratzel har antropogeografien
egentligen tre hufvuduppgifter. För det första är den statisk eller
beskrifvande, och uppgiften är här att undersöka och fastställa
människans utbredning, d. v. s. de områden, där människor bo;
dessa områden böra utforskas och beskrifvas samt deras
utbredning återgifvas i kartografisk framställning. Det gäller — såsom man
äfven har fixerat uppgiften — att framställa mänskliga tillstånd i
växelverkan med naturen. Vidare bör antropogeografien undersöka
de geografiska orsakerna till nyss omnämnda utbredning och öfver
hufvud klargöra de faktorer, som härvidlag inverka. Vetenskapen är i
detta fall mekanisk eller dynamisk antropogeografi. Slutligen
bör antropogeografien — menar Ratzel — äfven studera naturens
inverkan på människans hela andliga och kroppsliga habitus.
Dessa uppgifter skola hvar för sig eller i sammanhang med
hvarandra lösas genom strängt vetenskaplig forskning, genom
undersökning och iakttagelse och på genetiskt-analytisk väg. Hur
Ratzel själf härvidlag gått tillväga och huru han tänkt sig de
särskilda hufvuddragen i sin antropogeografiska lärobyggnad, framgår
af en närmare redogörelse för hans större arbeten på
ifrågavarande område. Dessa äro i detalj mycket ojämnt utarbetade —
det gäller om det mesta Ratzel producerat — och brista äfven
ganska ofta i vetenskaplig noggrannhet och kritisk uppfattning.
Ratzel älskade framför allt, såsom förut antydts, att ge nya väckande
uppslag och impulser, att draga upp konturer och kasta fram idéer.
Men det vetenskapliga utförandet i enskildheter lämnade han gärna
åt andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
