Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friedrich Ratzel och hans antropogeografiska lärobyggnad, af Karl Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F. RATZELS ANTROPOGEOGRAFISKA LÄROBYGGNAD. 53
utveckling, och en storstat är alltid i viss mån en kulturprodukt,
intet egentligt naturfolk har förutsättningen att bilda storstater.
Den politiska geografien har vidare att klargöra förhållandet
mellan statsområde (territorium) och naturområde, att utreda
territoriets geografiska beskaffenhet och egenskaper, att behandla
sådana begrepp som statssystem och intressesfärer samt att
undersöka staternas inre sammanhang och byggnad. En ståt kan
sammansättas af olika beståndsdelar: insulära och fastlandsdelar (t. ex.
Danmark), bergstrakter och slätter (t. ex. Italien, Österrike-Ungarn)
o. s. v. Man bör skilja på kärna och bihang, centrala och
periferiska delar. Den administrativa indelningen återger ofta gamla
historiska gränser, som ej sällan varit eller alltjämt äro markerade
i naturen, och studiet af sådana administrativa områden bör ej
försummas af den politiska geografien. Denna har likaledes till
uppgift att behandla staternas läge, rum och gränser. Läget är dels
naturligt läge i förhållande till geografisk bredd och längd, till
polen, ekvatorn, haf, berg, nivå, klimat o. s. v., dels politiskt läge,
afseende staternas inbördes lägen till hvarandra, till handelsvägar
och samfärdsleder, ekonomiska produktions- och
konsumtionsområden m. m. Det geografiska läget kan understundom vara af
ofantligt stor politisk betydelse, när det af naturen har en viss
själfständighet (öar ha det mest själfständiga läget: Storbrittannien,
Japan, men äfven länder som Chile, Norge m. fl.). Det politiska
läget kan vara af olika slag: yttre och inre läge i förhållande till
hafvet, kust- och randläge (det senare äfven i förhållande till den
bebodda delen af jordytan), centralt läge (t. ex. Tyskland), ensidigt
och dubbelsidigt grannläge, flankläge o. s. v. Ytinnehållet är en
väsentlig faktor i såväl det geografiska som det politiska läget, ty
förändringar i storlek och omfång förskjuta naturligtvis detsamma.
Rummet är en annan konstant i den politiska geografien, i
sammanhang med hvilket storstater och småstater behandlas mer
eller mindre betingade af jordytans naturliga uppdelning i större,
enhetliga områden eller små parceller. Stora och små stater ha
alltid funnits och komma säkerligen allt framgent att finnas vid
sidan af hvarandra; Ratzel hyser sålunda icke den moderna
öfver-tron, att de små staterna äro dömda till undergång och
ovillkorligen skola uppslukas af de större. Han framhåller, huru ett
relativt litet rum på jordytan ofta genomgår en snabbare statlig
utveckling och vinner en tidigare mognad än det trögare, större
rummet. Därefter behandlas stadsstater, städernas förhållande till sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
