Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resa i Perus och Bolivias gränstrakter, företagen med understöd af Vega- och Wahlbergsstipendierna, af Erland Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESA I PERUS OCH BOLIVIAS GRÄNSTRAKTER. 73
I grafhusen förekomma ofta ofullständiga föremål, såsom skaft
af hackor utan blad, mortelstötar utan mortlar, stycken af krukor
o. s. v., hvilka måste anses vara något slags grafgods, af en eller
annan anledning inlagdt i grafhusen på detta ofullständiga sätt.
Det kan ej förklaras så, att grafhusen här varit bebodda, hvilket
enligt Bandelier1 en del graf hus varit, emedan sådana fynd gjorts
äfven i grafhus, som omöjligt kunnat användas ens till ett tillfälligt
nattläger.
En stor brist i mina arkeologiska undersökningar på Andernas
östsluttningar är, att jag i fjälldalarna ej fick tillfälle att göra en
enda ordentlig boplatsundersökning. Där finnas visserligen ganska
många husruiner, af hvilka en del af indianerna anses vara gamla,
men mina fynd i dessa ha i allmänhet varit mycket dåliga och
säkert härstammande från olika tider. I Queara-dalen träffas ett par
runda hus med skiffertak, s. k. Incahuasi, som likna stora chulpas
af den typ jag här omtalat, försedda med en liten dörr. I Corani
hafva iakttagits rester äfven af en mängd runda hus, som jag skulle
tro möjligen kunna tillhöra chulpatiden. Ingången till dessa hus har
antagligen varit genom taket. Att boplatserna äro förstörda, beror
därpå, att indianerna ej respekterat dem liksom grafhusen vid
åkeranläggningar, terrasseringar o. d. De flesta fynd, som göras vid
indianernas röjningsarbeten, äro dock sannolikt från dylika förstörda
boplatser.
En mängd brons- och stenredskap, som af indianer hittats vid
dylika röjningsarbeten, har jag förvärfvat. Bronssakerna äro så till
vida intressanta, som de visa utbredningen af de för den andinska
fjällkulturen karakteristiska verktygen. Sålunda hafva här träffats
yxor, hackor, mejslar, sylar, knifvar, s. k. »tumis», som till sin
form äro så godt som identiska med dem Ambrosetti2 beskrifvit
från norra Argentina.
Här liksom i Argentina förekomma brons- och stenyxor af samma
T-form. En af mig funnen stenyxa visar på den utsvängda eggen
inflytande af metalltekniken på stenarbetet. Sådana fynd från
början af bronsåldern äro ju mycket vanliga hos oss i norra Europa,
men jag har icke sett något likartadt beskrifvet från Sydamerika.
1 Sinopsis Estadistica y Geogräfica de la Republica de Bolivia, Tomo I, p. 129.
La Paz 1903. Originalhandlingen har icke varit mig tillgänglig.
2 Ambrosetti, EI bronce en la Region Calchaqui, Anales del Museo Nacional de
Buenos Aires, ii (1904).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
