Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resa i Perus och Bolivias gränstrakter, företagen med understöd af Vega- och Wahlbergsstipendierna, af Erland Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESA I PERUS OCH BOLIVIAS GRÄNSTRAKTER.
75
Längre åt öster har jag i urskogar vid Rio Tuiche (670 m.
ö. h.) undersökt stora boplatser, som visa, att nu obebodda urskogar
fordom haft en talrik befolkning. Hvad man där finner är absolut
olika allt som träffas i fjälldalarna och härrör från en befolkning,
som tydligen stått högre än de vildar, hvilka nu lefva i urskogarna
vid Rio Madidi, Rio Tambopata och Rio Inambari.
Man träffar sålunda i urskogarna stora malstenar (fig. ii),
massor af krukskärfvor med alldeles olika ornament mot dem, man ser
på krukgods från chulpas,
i det att de åstadkommits
genom att lägga ribbor af
lera på kärlen. Krukorna
från fjälldalarna hafva
däremot rut-, spiral- och
triangelmönster, målade
hufvudsakligen i svart.
Stenyxorna från urskogarna förete
också en karakteristisk form.
Tvenne i lera modellerade
människoansikten har jag
äfven iakttagit, det ena med
både under- och öfverläppen,
det andra med blott
öfverläppen genomborrade.
Från hvilken stam dessa
fynd från urskogarna
härstamma, är icke lätt att veta.
Omkring år 1670 tyckes
ungefär i dessa trakter hafva
bott en stam Suquitunia,
men om ifrågavarande föremål leda sitt ursprung från denna, är
ovisst. Det ser af missionärernas1 berättelser ut, som om de
tacana- och lapachu-talande stammar, hvilka anträffades i dessa
trakter, icke ens kokat sin föda utan blott rostat den. Denna
uppgift gar icke bra ihop med det myckna krukgods, man finner i
urskogarna. Lerfigurerna skulle ju möjligen kunna vara identiska
Fig. ii. Malsten från urskogen vid Butoro,
Bolivia. Fot. E. N.
1 Armentia, Relaciön Historica de las misiones Franciscanas de Apolobamba.
La Paz 1903. - Relaciön y Description de las misiones y conversiones de infieles,
vulgarmente Llamados de Apolobamba, etc. Published by M. V. Ballivian. La Paz 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
