Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resa i Perus och Bolivias gränstrakter, företagen med understöd af Vega- och Wahlbergsstipendierna, af Erland Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
y6 ERLAND NORDENSKIÖLD.
med de af missionärerna omtalade idolerna, såvida dessa ej, såsom
Ehrenreichl antagit, helt enkelt varit dansmasker.
På min förra resa i Argentinas Chaco fann jag också utom det
egentliga Calchaqui-området stora boplatser i urskogarna inom
trakter, som nu äro ytterst litet bebodda. Keramiken hade äfven där
en karakteristisk 2 lokal ty p.
Det vore mycket intressant att anställa efterforskningar i syfte
att utröna, om ej mycket stora omåden öfverallt öster om Anderna,
som nu bebos af mer eller mindre kringströfvande stammar, fordom
hyst en högre stående bofast befolkning. Viktigt vore därjämte att
lära känna, i hvad mån dessa urskogarnas indianer i sin kultur varit
själfständiga och i hvad mån de påverkats af fjällkulturen. I Chaco
fann jag 2 i en graf snäckor (Oliva peruana) från Stilla Oceanen, hvilka
bevisa tillvaron af en bytesförbindelse ända från detta hafs kust till
Chacos urskogar. Här i urskogarna vid Rio Tuiche har jag icke
sett något föremål, som kan anses härröra från fjällindianerna, men
har jag ej heller lyckats finna några grafvar utan måst nöja mig
med boplatsundersökningar, hvilka ju i allmänhet gifva ett mycket
torftigt utbyte.
Jag skall nu öfvergå till att skildra de närmast Anderna och
Quichuas här boende urskogsindianerna. Såsom i inledningen
nämndes, ha vi af dessa stammar besökt Guarayo vid Rio Tambopata,
Yamiaca vid Rio Inambari och Atsahuaca mellan dessa tvenne floder.
Det var hvarken lätt eller ofarligt att uppsöka dessa indianer,
och vår marsch såväl nedför Rio Tambopata, då vi följde det sista
okända stycket af denna flod, som in i urskogarna mellan Rio
Tambopata och Rio Inambari var rik på svårigheter. Der är dock
ej våra äfventyr och lidanden, jag här skall skildra, utan det lilla
vi genom våra ansträngningar vunnit åt forskningen.
Quichuas och de hvita kalla urskogarnas vildar chunchos.
Yamiaca och Atsahuaca äro stamnamn eller hordnamn, som vildarna
gifva sig efter de floder de bebo. Betydelsen af Guarayo är
däremot mycket invecklad. Tydligt är, att detta ord stundom helt
enkelt betyder fiende, men också, att det stundom användes just
för att beteckna de indianer, som bo vid Rio Tambopata, Rio
1 Ehrenreich, Die Etnographie Südamerikas, etc., Archiv, für Anthropologie, Neue
Folge, 3 (1904), Haft. I. ’
2 Erland Nordenskiöld, Präcolumbische Wohn- und Begräbnisplätze an der
Südwestgrenze von Chaco, Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Handlingar, 36 (1903),
N:o 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
