Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Om de äldsta människoraserna, af Erik Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämligen vid en noggrannare undersökning af de anatomiska karaktärerna
hos Eguisheim- och Deniseskallarna funnit, att de falla inom
variationsbredden för de nu lefvande människoraserna. Han sluter sig häraf
till det betydelsefulla faktum, att under istiden lefvat tvenne arter
af slägtet homo, af hvilka den ena, homo sapiens, i fysiskt hänseende
öfverensstämmer med de nu lefvande människoraserna, under det att
den andra arten homo primigenius stod de antropoida aporna
betydligt närmare, ja, i själfva verket bildar en öfvergångsform mellan
Pithecanthropus och homo sapiens.
*
Det är i flera afseenden lärorikt att öfverse utvecklingen af vår
kännedom om människofossilen och tolkningen af desamma. Den
omfattar tiden från 1856 till 1895. Vi lära häraf, huru långsamt
utvecklingen på detta område skett. Först efter en lång följd af
meningar, som bryta sig emot hvarandra, framgår det, som vi för
närvarande anse vara sanning. Detta lär oss äfven, huru försiktigt
och kritiskt man måste gå tillväga, då man i populär form
framställer resultatet af de ofvannämnda undersökningarna. Ty det är
tydligt, att en sådan fråga som den om människans härstamning på
det närmaste inverkar på världsuppfattningen och lifsåskådningen,
och spridandet af villomeningar kan lätt leda till svåra konsekvenser
och till slut misskreditera vetenskapen hos allmänheten.
Det synes mig nödvändigt att vid en allmän framställning skilja
mellan fakta och hypoteser. Att detta icke alltid sker, därpå lämnar
bokhandelslitteraturen i våra dagar slående exempel. Särskildt den
tyska bokmarknaden öfversvämmas af populära skildringar, som i ord
och bild framställa människans härstamning. Man nöjer sig härvid
icke med att återgifva de sparsamma rester, som vi för närvarande
äga af pithecanthropus. Man rekonstruerar de öfriga delarna och låter
Trinilvarelser framträda med hull och hår. Början härtill gjordes af
Dubois själf, som på ett mycket olyckligt sätt lät för sista
världsutställningen i Paris utföra en rekonstruktion af pithecanthropus, som
uppväckt en storm af ovilja inom vetenskapliga kretsar. Här
framställes apmänniskan i människokaraktär med människohud och af
brun färg. I ett populärt arbete, som jag såg häromdagen,
afbildas pithecanthropus mera aplik, hårbevuxen. Det oberättigade häri
är klart, när vi betänka, att man icke äger någon som helst aning
om hår och hudfärg hos de äldsta människoraserna och deras
föregångare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1906/0143.html
