- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 26 (1906) /
145

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de äldsta människoraserna, af Erik Müller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lårbenet af pithecanthropus och Neanderthalaren visa betydliga
olikheter, som göra, att de icke kunna härledas ur hvarandra. Den
senare står i detta afseende närmare homo sapiens än den förra.

Hvad Neanderthalarens förhållande till homo sapiens beträffar, så
finnes från anatomisk synpunkt intet hinder att härleda den senare
ur den förra genom en successivt skeende utveckling. Krambergers
fynd gå i denna riktning. Krapinarnänniskorna visa dels i
skallformen, dels i underkäksbildningen variationer, som leda öfver till det
nuvarande släktet. Men här uppstå svårigheter af geologisk art. Det
är redan omnämndt, att de bägge raserna uppträda samtidigt under
diluvialtiden. Stor uppmärksamhet har på senare tiden
Galley-Hill-rasen väckt. Den närmar sig mera homo sapiens än homo
primigenius men förlägges af den belgiske forskaren Rutot till
kvartärtidens början, sålunda långt före Neanderthalarens framträdande. Här
är för närvarande den största gåtan i läran om de äldsta
människoraserna. Sålunda bör den meningen icke lämnas ur sikte: att alla
de högsta utvecklingsformerna i den organiska världen,
pithecanthropus, homo primigenius och homo sapiens, äro utgreningar från en
gemensam, mera odifferentierad urform, om hvilken vi ännu sakna
hvarje kännedom.
Pithecanthropus och homo primigenius skulle då
vulgärt taladt representera misslyckade försök till människoblifvande.


Litteratur.



Cope, E., The genealogy of man, The American naturalist, 27.

Dubois, E., Pithecanthropus erectus. Eine menschenähnliche Uebergangsform aus Java.
Batavia 1894. - Pithecanthropus erectus, betrachtet als eine wirkliche
Uebergangsform und als Stammform des Menschen. Verhandl. d. Berliner antropol.
Gesellschaft 1895 (Zeitschr f. Ethnologie). - Pithecanthropus erectus, eine
Stammform des Menschen. Anatomischer Anzeiger, 12. 1896. - Näheres über
Pithecanthropus erectus als menschenähnliche Uebergangsform. Internationale
Monats-schr. f. Anat. u. Physiol., 13. 1896.

Fraipont et Lohest, La race humaine de Neanderthal ou de Canstadt en Belgique.
Archives de biologie, 7.

Fraipont, I., La race »imaginaire» de Canstadt ou de Neanderthal. Bulletin de la
société d’antropologie de Bruxelles, 14.

Friedenthal, H., Ueber einen experimentellen Nachweis von Blutsverwandtschaft.
Archiv f. Anatomie u. Physiol., Physiol. Abtheil. 1900.

Gorjanovic-Kramberger, Der paläolithische Mensch und seine Zeitgenossen aus dem
Diluvium von Krapina in Kroatien. Mitteil, d. antropol. Gesellsch. in Wien, 31
(1901), 32 (1902). - Der diluviale Mensch von Krapina und sein Verhältnis
zum Menschen von Neanderthal und Spy. Biologisches Centralblatt, 25. 1905.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1906/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free