- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 26 (1906) /
212

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mysterieceremonier och deras ursprung, af Nathan Söderblom.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dem grundligt och sjunger under tiden öfver dem obegripliga ord.
Många af de heliga formlerna och sångerna äro - genom
vandring eller ålder - obegripliga för dem, som använda dem. De ha
kommit, heter det, från Alcheringa. Gubben målar två af churinga
med röd ockra och pryder dem med dun, som skall likna
vildsäden. Sedan gnider han dem mot hvarandra, så att dunet flyger,
lägger så tillbaka churinga i förvaringsrummet och återvänder till
lägret.

Under de följande dagarna utföras en del pantomimer och
ceremonier. Ett egendomligt drag för denna stam är att gubben
prydes af männen tillhörande stammens andra hälft, för hvars
räkning han ju egentligen kommer den vilda säden att växa.

Gubben går dag efter dag omkring med sin churinga och
sjunger öfver gräset. Naturligtvis får han icke visa churingan för
sin gumma (lubra). Men han får icke heller under hela denna
tid, från det han uppsöker churingagömslet, tills det hela är öfver,
närma sig henne. Han är så full af churinga, af ande, af
»elektricitet», att det skulle vara farligt.

Mellan stammens mysterier förvaras churinga på sin särskilda
förvaringsort. De gamla männen ha ansvar för dem. Dessa
churingahus smittas af innehållets helighet. Vilda djur ha i deras
närhet en säker tillflyktsort. Där äro de tabu, det faller ingen in
att där försöka döda dem. Äfven växterna i närheten af
churingastället få vara i fred.

Kvinnorna veta, hvar ungefär förvaringsorten är belägen. Men
de drifvas ej af nyfikenhet dit. Därtill är risken för stor och
straffet för strängt. Ingenting utöfvar en sådan makt på dessa
människor, som medvetandet om, att något är bestämdt af bruket, af
stammens traditioner (Native, s. 134).

Vid två tillfällen i en ålderdomlig och egendomlig ceremoni
tillhörande Engwura hos Arunta, en ceremoni som Spencer och
Gillen (Native, s. 368) sätta i samband med kannibalismens
upphörande i dessa trakter, få verkligen kvinnor vara närvarande,
när churinga användes. Infödingarna söka förklara detta, som är
något oerhördt för det nuvarande bruket, därmed att i
Alcheringa kvinnorna fordom buro med sig sina egna churinga.
Kanske sammanhänger detta undantag med, att kvinnorna
åtminstone i ett af dessa upptåg uppträda såsom män, tillhörande ett
främmande och fientligt läger. Männen kasta eld in i kvinnornas
läger och bära då med sig sina churinga alldeles intill kvinnorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1906/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free