Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés Svenska resor, af Isak Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Handlingar. Den mest bekanta af dessa är Faggots »Tal om
landtmäteriet och geografien», som har varit en grundläggande skrift för alla
följande. Af innehållet och själfva titeln framgår, att geografien då
ansågs sammanfalla med den mätande geografien. Det framgår
äfven af en titel, som under 1600-talet och början af 1700-talet ofta
användes, nämligen öfverdirektör öfver landtmäteriet och geografien.
Den beskrifvande geografien var också före 174O-talet föga
representerad i den svenska litteraturen; och när den i mera
vetenskaplig form framträdde i Sverige mot midten af l700-talet, gick den ej
under namnet geografi, utan under många andra namn, och väl
vanligen under namnen historia naturalis, historia naturalis patriæ,
hemvistens känning, fäderneslandets kännedom eller något dylikt.
Det är i detta hänseende betecknande, att orden geografi och
geografisk äro sällsynta i Linnés geografiska arbeten, hans Svenska
resor. Och det är därför icke så underligt, att Linnés förtjänster om
den geografiska forskningen blifvit bra litet beaktade. Först
1800-talets moderna geografi har inom sin ram inneslutit mycket af det,
som Linné iakttog och antecknade i sina Svenska resor.
Mot bakgrunden af Linnés närmaste föregångare och en del
samtida framstår det stora omslaget, som med Linné inträdde, allra
skarpast. Jag vill lämna några exempel. År 1674 utkom andra upplagan
- det var således en bok, som rönte stor efterfrågan - af Nils
Matson Kiöpings och Oloff Erichson Willmans trenne resor och
peregrinationer. Dessa svenskar hade varit vida omkring, i Afrika, i Indien, i
Japan, vid midten af 1600-talet. Hvad hade de sett och förnummit?
I Persien hade Nils Matson Kiöping sett ett outsägligt stort träd med
en half fjerdingsväg långa grenar. Om rättegångsprocessen på
Ceylon berättar han: Uti rättegångssaker går det här mycket strängt
till, brukas inga andra böflar eller skarprättare än elefanter och
krokodiler, hvilka de kalla kaymans. Den elefanten, som därtill är
förordnad, är en af de största bestar uti landet, ett grufligt grymt
kreatur, hans tänder äro beslagna med koppar och därtill skärpta.
När han nu antastar en missgärningsman, tager han honom fast uti
snabel och kastar honom högt upp i vädret och låter honom så
komma oskadder åter uppå snabelen igen, bärandes honom för
öfverheten, lika som han skulle fråga, om intet skonsmål för honom
finnas kunde; men är där ingen nåd, så kastar han honom åter i
höjden, och låter honom så falla uppå marken. Sedan när han ligger
på jorden, sliter han med snabeln hufvud ifrån kroppen och
gräfver sedan en grop i jorden och begrafver missträdaren däruti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
