Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés Svenska resor, af Isak Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alltså gifves honom af öfverheten för sitt omak några kannor
arrak (det är brännvin, brändt af risgryn) och därtill någon frukt.
Nu hafver Gud gifvit elefanten det förståndet och i naturen
inplanterat, att när den, som döden lida skall, är oskyldig dömder, så
skall han aldrig röra honom det ringaste, ej heller någonsin låta
tvinga sig därtill. – Om elefanter i Batavia på Java berättar han:
De hafva ock en sådan vetenskap (jag talar här om de tama), att
där elefanten ser en person af adel eller hög härkomst, fast om han
är aldrig så illa klädder, faller han strax neder och gör honom ära;
men tvärt om, där en är aldrig så väl klädder och utstofferad och
är af slätt afkomst, den gå de rätt förbi, lika som de intet sågo
honom. I en summa: detta kreaturet hafver uti många stycken mer
än mänskligt förstånd, så att dem intet felar än allena målet eller
språket. – Olof Willmans berättelse har ej att bjuda på fullt så
märkvärdiga saker. Om Teneriffa berättar han, att det är ett grufligen
högt berg och räckte igenom skyn; nedantill var sommar och ofvan
fullt snö. Scaliger skrifver detta berg vara 15 mil högt, men det
måste visst förstås ifrån foten, ty intet berg är i ett rätt streck
uppföre högre än som half tredje mil (d. v. s. 2 1/2 mil). På sin resa i
Japan kom Willman »till ett mäkta högt berg Fusinojamma, hvilket
icke gifver Pico de Canaria (d. v. s. Teneriffa) något efter uti
höjden; vi hade tillförene sett det uti fyra dagar, jag sade vara 4 mil
från berget, men de japaner sade väl 10. Öfverst på kullen var
snö, och midt på bergen dref molnen. Till detta berget varder
hvart år en människa offrader, hvilken aldrig igen kommer. Dess
förutan förtäljes mycket, som jag håller onödigt att skrifva».
Utgifvaren af dessa resor talar om bristen på resebeskrifningar på
svenska, hvadan han tänker utgifva en Siams beskrifning, emedan
därutinnan många underliga ting förmälas och slik materia är lustig
och angenäm samt nyttig och gagnelig att läsa. Denna beskrifning,
som var en öfversättning från tyskan, utkom år 1675.
Den svenska topografien behandlades nog under 1600-talet i
akademiska disputationer pä latin. Men geografiska arbeten härom
på svenska voro ytterst få. Urban Hjärne skref en resebeskrifning,
men den trycktes ej förrän långt fram på 1700-talet. Olof Rudbeck
d. y., Linnés faderlige gynnare, påbörjade en beskrifning om sin 1695
företagna resa till Lappland under titel Lapponia illustrata; men
af denna utkom endast första afdelningen. I denna hinner den
grundlige Uppsala-professorn ej längre än till Gästriklands gräns, och
den allra största delen är af språkligt-mytologiskt innehåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
