Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés Svenska resor, af Isak Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kringliggande höga berg, hvilken terminus botanici önskade hafva sig af
physicis gifven, efter gjord calculation från hafvet, hvilket man själf
kunnat gjort, om man barometer med sig föra kunnat. –
Mineralogen undersöker stenarterna, malmerna, jordarterna, surbrunnarna,
myrjärnets förekomst och beredning (med förtydligande ritningar),
den vågfulla stenen i Malung, hvilken delade sig i skifvor med
vågor (med afbildning), botanisten beskrifver växterna, zoologen
djuren; domesticus hade på sin anpart att iakttaga folkets lif i helg
och socken, utseende och lynne, dess bostäder, klädedräkt,
husgeråd och vanor, mat och dryck, allmänna sjukdomar, gästabud och
lekstugor, bröllop och begrafningar m. m. Så antecknas t. ex. om
kådtuggningen: I Falun och allt ofvan för fjällen brukas ett
synnerligt manér: kvinnfolken, sällan karlarna, tugga i kyrkan och
annorstädes ett slags kåda, på särdeles sätt preparerad, den de tugga,
hvaraf spottet flyter starkt och utspottas. Säges förtaga sömn och
fördrifva skörbjugg. Åtminstone gör han rent tandkött och tänder.
Samma tuggkåda prepareras så: man tager den klaraste kådan, som
fås på gran, den tilltuggas af vallkullor, pojkar eller käringar, tills
kådan blir hvit, seg, så att hon kan dragas långt mellan tänderna,
ju längre hon kan dras, ju bättre sägs hon preparerad. Den otuggade
smakar mer bäsk och hänger mer vid tändren. Sådan brukas och
säljes åt Falun i åtskillig form. – Ekonomen redogör för åkerbruket,
boskapen, ängarna, fisket, gärdesgårdarna, jakten, skogarnas skötsel
och missvård, åkerbruksredskap, båtar, handeln, liesmidet,
kvarnstensgrufvor, slipstensgrufvor och ger goda råd till förbättringar i
mångt och mycket.
Observationer af alla dessa slag gjorde Linné pä alla sina
resor, vare sig han som i Lappland var ensam eller som på sina
resor i Dalarna, på Öland och Gottland hade ett helt följe af
lärjungar eller som på den västgötska och skånska resan var åtföljd af en
enda medhjälpare. Det är på detta sätt, som han med sin känsliga
uppfattning återger de olika trakternas hela fysionomi, jorden,
dess växttäcke, det djurlif och människolif, som där rör sig, ja, det
omgifvande lufthafvet. Så skildrar han den ena lilla fläcken efter
den andra af vårt vidsträckta lands bygder; och för hans
sympatiska blick ter den sig oftast som en skönhetsfläck på jordens anlete.
Redan genom skildringens form af resebeskrifning blir hvarje företeelse
bunden vid orten, »allt beskrifves på sina egna ställen» (företalet till
Skånska resan), men han nöjer sig ej med detta yttre geografiska band;
han finner, som han själf säger, hur allt är en kedja; af jordens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
