Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés Svenska resor, af Isak Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lager bero terrängen och jordmånen, af dessa växtvärlden, af denna
djurvärlden, af alla dessa människan, hennes förvärfskällor, vanor,
uppfattning, hennes bostäder m. m. Ett enda exempel: I alla sina
resor har Linné med synnerlig noggrannhet beskrifvit gärdsgårdarna.
I ett land som Sverige, hvilket ännu i dag är ett stort skogs- och
vildmarksland, ligga de odlade trakterna som små åkerlyckor i den
stora, ännu ej domesticerade naturen. Med ganska få undantag, såsom
på Skånes slätter, där horisonten bildas af säd och himmel, mötes
i vårt land blicken i fjärran af den ojämna skogsranden. Hur
mycket mer utprägladt var ej detta på Linnés tid, då han för mer än
150 år sedan färdades till häst genom nästan alla Sveriges landskap,
från Lapplands fjäll till Skånes flygsandsfält. Under 1800-talet har
åkerjordens areal i Sverige sexdubblats. Hur måste icke för Linnés
blick det odlade Sverige té sig som ett gärdsgårdarnas land. Också
har han i alla sina resor för hvarje trakt ägnat dessa företeelser ett
flitigt studium, förnummit deras former skifta efter landskapens olika
natur, de vanliga trägärdsgårdarna i de skogrika landskapen,
stenmurarna i de steniga höfdingedömena, jordvallar och häckar, där hvarken
sten eller skog fanns att taga. Det vore lätt att med ledning af
Linnés anteckningar skrifva en utförlig monografi om sättet att inhägna
tomter och odlingar i Linnés Sverige. Han skildrar således dessa
liksom de flesta öfriga företeelser såsom uppsprungna ur de skilda
nejdernas skiftande naturförhållanden, så att de växa fram liksom
alster af denna natur. Så blifva de visserligen små men icke
oväsentliga drag i landets fysionomi. – En sådan allsidig framställning har
nu hvarken Linné eller någon af hans samtida kallat geografi; det
har först den moderna geografiens grundläggare, Alexander von
Humboldt, gjort. Vi ha sett af Linnés Dalska resa, att han gifvit geografien
ungefär samma område som hans samtid: den mätande och den
namnregisterartade, om han också bortskurit det mesta af det
mytiska och det historiskt-antikvariska påhänget. Men namnet gör
härvidlag ringa till saken. Kolumbus lefde och dog i den tron, att
han kommit till de ostindiska farvattnen: det var dock han, som
upptäckte den nya världen. I Linnés resebeskrifningar ligger den
nya geografien liksom i sitt frö.
När han anträdde sin nästa stora svenska resa, var han nyss
utnämnd till professor. Emellan denna resa och hans dalska ligga
hans utländska resor med lysande triumfer i Holland, England och
Frankrike samt hans vistelse i Stockholm, där han förnämligast
genom Karl Gustaf Tessins protektion fick anställningar och gynnare. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
