Ymer / Årgång 26 (1906) / 286 (1882) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Topografiska studier i Stockholmstrakten, af Adolf Larsson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

någon roll, äro dels de tektoniska rubbningarna, dels luftens,
vattnets och isens erosionsförmåga. En på ursprunglig, eruptiv botten
hvilande jämn yta af sedimentära bergarter blir af enbart den
sekulära vittringen jämförelsevis likformigt uppluckrad. Men om
jordskorpan genomsättes af sprickor, kommer vittringen, den kemiska
såväl som den mekaniska, att med större lätthet tränga ned utefter
dessa. När sedan en stor landis sopar bort vittringsgruset, komma

Fig. 1. Typiskt skärgårdsparti. Utsikt från Gålön mot Dalarö. Jfr kartan fig. 10.                         (Efter fot. af förf.)

dalar och dalströk att framgå i dessa sprickriktningar. I förskiffrade
bergarter, t. ex. gnejs, med starkt stupande skiffrighetsplan kommer
på liknande sätt vittringen att med större lätthet arbeta sig ned
utefter dessa. Sannolikheten talar äfven för, att vid spänningar i
jordytan sprickor ofta följa just dessa plan. Men därjämte kunna också
nivåskillnader uppstå genom vertikalförskjutningar längs sprickor i
jordytan, förkastningar. Slutligen ha såväl vattendrag som isen,
ehuru i mindre mån, verkat direkt eroderande på berggrunden,
särskildt genom att afslipa skarpa kanter.

Då det flerstädes visat sig, att spricksystemen och
förkastningarna haft ett förhärskande inflytande på de topografiska formernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>