Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Ahlenius avliden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa studier framlade han i én uppsats i Ymer (1901) och i en
större adfhandling i Bulletin of the Geol. Inst. of Upsala samma år.
Äfven vid ett senare tillfälle upptog Ahlenius till behandling
en rent morfologisk uppgift, nämligen beskrifningen och försöket till
tydning af en kanjonliknande djupränna på Siljans botten (Ymer 1905).
Genom nu antydda fältarbeten, genom omfattande studieresor
inom och utom Skandinavien samt genom ett synnerligen ingående
litteraturstudium fördjupade Ahlenius alltjämt sin uppfattning af den
morfologiska riktningen inom geografien, och i den män hans grepp
på ämnet blef alltmer mångsidigt, skärptes hans syn på det
arbetsfält, som med skäl torde kunna betecknas som det mest centrala
inom den geografiska forskningen, nämligen studiet af människans
utbredning i dess förhållande till jordytans former. Med sitt lifliga
intresse för geomorfologiens problem och sin gedigna humanistiska
bildning var han synnerligen skickad att omfatta och i en ny
jordmån omplantera den Ratzelska antropogeografiska åskådningen. I
en monografi öfver Angermanälfvens flodområde (1903) sökte han
att ge en fullt modern morfologisk analys och en därmed förbunden
utredning af de fysiska och historiskt genetiska faktorer, som
normera bebyggelsens fördelning. Intet annat af hans arbeten är så
buret af arbetsglädje och hänförelse för uppgiften som detta. Att
emellertid det omfattande verket i mångt och mycket stannat vid
en begeistrad ansats, finner sin förklaring däri, att en genomgripande
behandling af det stora ämnet skulle kraft framför allt en långt
intimare naturkännedom än den, till hvilken han kunnat arbeta sig
fram. Han har också själf betecknat detta arbete närmast som ett
metodiskt uppslag till kommande, mer fördjupade forskningar.
Vi ha i det föregående sökt spåra de två stora arbetslinjerna i
Ahlenii forskning, den historiskt-humanistiska och den morfologiska,
hvilka båda sammanlöpte till en fyllig helhetsbild i monografien
öfver Angermanälfvens flodområde. Därmed äro också de mest
väsentliga dragen af hans författarskap angifna. Af hans flitiga hand
föreligger emellertid vida mer än de nu angifna skrifterna, så en
antropologisk uppsats om klassifikationen af människoraserna (1897)
och en handelsgeografisk sammanställning (Ymer 1903). Under
flera år refererade han Skandinaviens geografiska litteratur i Geogr.
Jahrbuch och i Annales de géographie, och år 1903 grep han sig
an med jättearbetet att utgifva en topografisk statistisk beskrifning
öfver Sverige, hvaraf han medhann fullbordandet af 14 häften
(verket sedan fortsatt af A. Kempe).
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
