Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Om eoliterna, af Knut Kjellmark
- Tyska och danska fynd
- Rutot och fyndorterna i Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I samma lager som eoliterna skall emellertid ha hittats, dock
ej af Hartz själf, en tjocknackad, slipad flintyxa af yngsta
stenålderstyp, hvilken senare omständighet förringar fyndets värde.
I Köpenhamns frihamn synes ett annat liknande fynd vara
gjordt. Här har nämligen H. N. Rosenkjær i ett interglacialt
gruslager under 1,3 m. mäktig moränlera 1892 hittat »flintkärnor och
afslagna flintstycken, som synas bära mycket raa spår af att hafva
blifvit behandlade af människohand».
Möjligen föreligga eolitfynd äfven från närheten af Gjentofte
Rutot och fyndorterna i Belgien.
Jag skall nu öfvergå till de belgiska eolitförekomsterna och
deras ryktbare utforskare A. Rutot, konservator vid Naturhistoriska
museet i Bruxelles. Genom honom har eolitfrågan bragts till sin
spets, och mänga anse, att den står eller faller med honom.
Rutot är ingeniör och geolog. Han har bedrifvit
framgångsrika studier af Belgiens kvartära bildningar och kom därvid helt
naturligt in pä förhistorisk arkeologi.
En del af de förut behandlade fynden af eoliter från Frankrike
och England tillhöra, såsom vi sett, tertiära lager, de belgiska
fynden åter äro alla kvartära. Rutot har så att säga kommit det
förut kända gebitet - den paleolitiska kulturen - ett godt steg
närmare, och möjligheten att öfvertyga sig själf och att öfverbevisa
andra har väl ock därigenom för honom blifvit så mycket större.
Jag vill redan på förhand framhäfva hvad Rutot anser vara
hufvudvillkoren för eoliternas existens, nämligen dels riklig förekomst
af användbart råmaterial på markens yta, dels närheten af
vattendrag. Vid början af kvartärtiden voro i de flesta af Belgiens
floddalar dessa villkor för handen.
Här kan man urskilja tre system af terrasser: en öfre, omkring
90 m. öfver den nuvarande vattenytan, en vid 25-65 m. och en
något öfver flodens yta. De båda sistnämnda systemen äro från
kvartärtiden.
Vid basen af den mellersta terrassen träffas det äldsta
flintförande gruslagret med eoliter. Rutot anser det samtidigt med
allra första början af kvartärperioden, isens första utbredning. Ät
den kultur eller flintindustri, som möter i dessa lager, har Rutot
gifvit namnet reutelsk efter byn Reutel, öster om Ypres, hvarest
en typisk sådan fyndort förefinnes. Detta namn har egentligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1906/0347.html
