Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om eoliterna, af Knut Kjellmark - Rutot och fyndorterna i Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 2 .KNUT KJELLMARK.
blott stratigrafisk betydelse. Rutot finner nämligen eoliterna här i
allt likna de tertiära, om ock deras utseende växlar något allt efter
den varierande karaktären hos råmaterialet.
Emellertid är det icke blott ur orubbade lager, de reutelska
eoliterna kunna samlas, utan äfven uppe på markytan, i synnerhet
på sluttningar, som vetta åt sydväst, från hvilket håll vind och regn
haft största möjliga förmåga att förstöra och utvaska de
ursprungliga lagren.
Inom Belgien och norra Frankrike skall den reutelska industrien
ha en vidsträckt utbredning.
Vid basen af den lägsta terrassen möta vi den i ålder näst
därefter följande eolitindustrien, hvilken anses vara samtidig med den
Fig. I. Eoliter frän Elouges tillhörande den äldsta eller reutelska eolitindustrien i
Belgien. - Efter original meddelade af A. Rutot. Med prickad linje är antydd den
del af flintan, som af honom anses ha användts; a knif (couteau), b borr (perçoin
% af nät. storl.
första stora inlandsisen. De ifrågavarande maffleska eoliterna
(benämnda efter en karakteristisk fyndort i stenbrotten vid Maffle i
Dendre-dalen) skilja sig blott i stratigrafiskt hänseende från den
reutelska. Deras utbredning är ej så stor som de senares.
Därefter följer den mesvinska industrien, uppkallad efter Mesvin
mellan Möns och Harmignies. Hithörande eoliter träffas i yngre
lager såväl på den mellersta som på den lägre terrassen i dalarna.
Det är här fortfarande med rena eoliter man har att göra. Till
skillnad från de båda föregående industrierna träffas en relativt
stor mängd slagna skärfvor, då förut mest »naturliga flintstycken»
användts. Dessa senare äro i de yngre lagren tunnsådda. En
mycket vidsträckt utbredning har den mesvinska industrien, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
