Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekonomisk geografi, af M. Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISK GEOGRAFI. 351
ingalunda alltid den viktigaste faktorn för gestaltningen af dess
ekonomiska lif, såsom Canadas exempel visar. Endast då ett enstaka
rike göres till föremål för en monografisk skildring eller vid
anförandet af vissa statistiska uppgifter rörande världshandeln och
världstrafiken synes ett sammankopplande af moderland och kolonier vara
befogadt.
Den lämpligaste indelning af ämnet är den, som grupperar
innehållet i en allmän och en speciell del, hvarvid den förra behandlar
jordklotet i dess helhet, den senare de skilda världsdelarna samt
deras länder och stater hvar för sig.
Den allmänna delen, dit den vetenskapliga tyngdpunkten
förlägges, torde först böra ge en åskådlig föreställning om de
geografiska faktorer, som utgöra betingelserna för produktion, samfärdsel
och befolkningsförhållanden, och därvid dröja särskildt vid kapitlen
om jordytans fördelning mellan land och haf, om kontinenternas
olika läge och storlek, om klimat, om jordformer och jordarter, om
bevattningsförhållanden. I den mån det kan ske utan att helt halka
in på socialekonomiken, bör sedan hänsyn tagas till människorasernas
och folkens historiska utveckling - sed, religion, sociala och
politiska förhållanden - för att förklara vissa slående olikheter i den
ekonomiska karaktären hos skilda jordtrakter af eljest analoga
geografiska förutsättningar. Först genom att på detta sätt ge en bild
af å ena sidan det ekonomiska lifvets naturliga underlag och
naturliga förutsättningar, å den andra sidan af den olika grad af förmåga
människan uppnått att utnyttja dessa faktorer, belyses klart arten
af den växelverkan, som i det konkreta fallet skapar den ekonomiska
landskapsbilden. Att ge denna, att skildra produktionens, trafikens,
människoutbredningens nuvarande gestaltning på jordytan, sådan den
framgått ur folkens och naturens samverkan, skulle bli den sista
uppgiften i vetenskapens allmänna del1. Den speciella delen skulle
sedan inskränkas till att fullända bilden i detaljer inom ramen för
hvarje ståt, hvarvid framställningen i möjligaste mån borde ansluta sig
till den förra delens plan och resultat.
Några antydningar rörande skilda punkter af det här tänkta
systemet skola i det följande göras.
1 Jfr det utkast till ett ekonomiskt geografiskt system, som Kraus gjort i en
uppsats rörande den handelsgeografiska undervisningen i Zeitschrift für das ges. kaufm.
Unterrichts wesen 1902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
