Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekonomisk geografi, af M. Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den ekonomiska geografiens studium förutsätter med
nödvändighet kännedomen om vissa af den öfriga geografiska vetenskapens
lagar, särskildt grunddragen af den matematiska och den fysiska
geografien. I tillämpliga delar böra dessa grenar, på särskildt sätt
fördjupade, göras till en beståndsdel af det ekonomiskt geografiska
systemet.
Det har varit en af Ratzels stora förtjänster, att han i
geografien betonat betydelsen af begreppen läge och gränser. Äfven för
den ekonomiska geografien, måhända främst här bli dessa faktorer
ett viktigt föremål för undersökningar. Världsläge, ytvidd och
politiskt läge äro af vidtgående betydelse för slutsatser rörande
klimatiska förhållanden, produktion, beroende af kringliggande områden.
Gränsernas naturliga eller artificiella beskaffenhet äro äfven
omständigheter af betydelse. Särskildt framträder här det viktiga kapitlet
om den naturliga kustgränsen och dess olika ekonomiska värde
alltefter tillgången på goda hamnar, kustlinjens raka eller sönderskurna
förlopp, förhållandet mellan kuststräcka och landyta, upplandets
produktionsförmåga samt läget och beskaffenheten af den motsatta
kusten.
Som underlag för ekonomisk produktion företer jordytan en hel
serie olika fysiska egenskaper. Läran härom, först angifvande
allmänna förutsättningar för olika arter af produktion och samfärdsel,
sedan särskiljande konkreta typiska produktionsområden och
trafikinrättningar, är en af vår vetenskaps delar. Den lättast iakttagna
egenskapen hos ett landskap är väl motsatsen mellan högt och lågt,
slätt och berg. Vid bedömandet af ett slättlands ekonomiska
betydelse är det af särskild vikt att ange, om dess läge är vid kust eller
inne i landet, om hög- eller lågslätt föreligger samt dennas
hydrografiska förhållanden. En slätts vegetation är äfven beroende af
klimat och jordmån. Läran om jordmånen, om sammansättningen
och beskaffenheten af det öfversta jordlagrets beståndsdelar samt om
den geografiska utbredningen af olika slag af jord hör till den
ekonomiska geografiens minst behandlade områden. Dock synes det
vara ett fält af stor betydelse och för hvars utforskande kemien,
fysiken och andra vetenskaper äro i tillfälle att lämna den bästa
tänkbara hjälp. Men vid sidan häraf skall först en noggrann kännedom
om, hur hvarje särskildt slättland uppkommit, hur dess olika former
utbildats, möjliggöra en skarpare karakterisering af dess
förutsättningar för produktion.
I allmänhet bör betonas vikten af att vid detaljstudiet af ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
