Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekonomisk geografi, af M. Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ett lands och en världsdels antropogeografiska fysionomi. Äldre
tiders samfärdsel rörde sig längs floderna, de örika kusterna, dalarna,
de lättast tillgängliga bergspassen. Vår tids trafik har dragits djupt
in i alla kulturstaters kontinenter, sprängt tunnlar genom bergen,
byggt kanaler och slussar vid de stridaste flodernas sida och har
med ångfartygens köl plöjt ej blott den Atlantiska oceanen samt de
europeiska och asiatiska innan- och randhafven utan äfven den Stora
oceanen och har därigenom blifvit världstrafik i egentlig mening.
Men geografen får icke inskränka sig att konstatera blott detta. En
betydande uppgift är det visserligen för honom att undersöka om
ett land har stigar, landsvägar, järnvägar, deras längd och
utsträckning, om det har segelbara floder och insjöar, lätt tillgängliga kuster
och transmarin trafik. Men han bör äfven genom att studera de
naturliga förutsättningarna för en nejds eller en världsdels trafik kunna
ge t. ex. teknikern viktiga upplysningar till ledning vid hindrens
öfvervinnande eller afråda från mången järnvägsbyggnad med
hänvisande till de geografiska egenheterna hos den trakt banan skulle
genomfara, egenheter, som synas vara ägnade att hindra
uppkomsten af produktion och bebyggande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
