Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Klarälfven och dess dalgång, af Sten De Geer (Tafla 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLARÄLFVEN OCH DESS DALGÅNG. 39!
Om älfdalen, dalbottnen och älfvens nutida verksamhet
vid krök 15 V och 16, Efter dessa förberedande upplysningar
om älfkrökarnas och dalens dimensioner torde det vara lämpligt att
någorlunda utförligt redogöra för älfdalens byggnad och älfvens
verksamhet, belysta af en specialundersökning, som utfördes inom ett
ut-valdt område, hvaröfver samtidigt upprättades en detaljerad höjdkarta.
Denna karta som å tafl. 2 återgifwes i skalan i : 6 ooo, framställer
ett område af 1.4 kv.-km, innefattande ett någorlunda normalt stycke
af dalen med en väl utbildad, »tvär» älf krök hörande till Norra
Nyserien. Närmare bestämdt, är det en del af krök 15 V samt
hela 16 Ö och halfva 16 V, som här blifvit afbildade. Vid
mätningarna, som utfördes i skalan i : 4 ooo, tjänade en kopia af
landt-mätarkartan som underlag. Men i det skick, i hvilket kartan nu
reproducerats, är det ej mycket, som oförändradt härstammar från
underlaget. Det hufvudsakliga arbetet nedlades på inmätning af
höjdkurvor för hvar femte meter, räknadt öfver älfvens normala
lågvattenstånd. Därvid höjdmättes med Wredes spegel omkring 260
punkter, om man bortser från sådana i branta sluttningar, hvarjämte
barometer användes för omkring 40. Där höjdkurvorna ej blifvit
noggrannare inlagda medelst stegning och kompass, ha de prickats.
Några brantare afsatser nere på dalbottnen ha framhållits genom
backstreck. Alfvens djupförhållanden ha utrönts genom öfver 100
lödningar fördelade i 14 profiler, och med ledning af dessa ha
djupkurvor konstruerats för hvarje meter under lågvattenståndet.
Kartan hade visserligen i en större skala kunnat göras ännu
mera detaljerad och noggrann, men redan nu torde de väsentliga,
för dalen karakteristiska ytformerna kunna afläsas å densamma. Det
mest framträdande draget är den skarpa kontrasten mellan den jämna
dalbottnen och de omgifvande, branta sluttningarna. Redan på
denna korta sträcka kan man tydligt iakttaga dessas parallellism och
linjeräta förlopp. Afståndet mellan dem, eller med andra ord
dalbottnens bredd, uppgår här till 900 m., således till något mer än
det nordliga medeltalet. Dalen torde med säkerhet kunna uppfattas
som en sänka i själfva berggrunden, ehuru det är jämförelsevis
sällan, som fast berg träder i dagen. Inom kartans område har
Kvarnbäcken på östra sidan skurit sig ned så djupt, att berg blottats på
några ställen. Det visar sig där, att berget når ganska högt, så
att den öfversta hällen nära kartgränsen ligger 35.1 m. öfver älfven.
Bergets lutning ned mot dalen öfverensstämmer väl med de vanliga
moränsluttningarnas, hvarför dessa senare utan tvifvel kunna betrak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
