Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Klarälfven och dess dalgång, af Sten De Geer (Tafla 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLARÄLFVEN OCH DESS DALGÅNG. 401
Näsens typiska lutningsförhållanden belysas i viss mån «af
bäckarnas lopp. Då en bäck kommit ned på näsets yta, böjer den
nämligen tvärt af mot söder och håller sig jämförelsevis nära
dalsidan, mödosamt banande sig väg i sicksack genom älfvallarna. En
antydan till en dylik bäck finnes på kartan öfver näs 16 Ö. För
öfrigt uppträda bäckar af denna typ på icke mindre än 40 af
dalgångens 70 väl utbildade näs.
Äfven älflagunerna äro liksom älfvallarna mycket vanliga och
uppträda regelbundet med samma läge, riktning, form och
storhetsordning som på det detaljmätta området. På den ekonomiska
ori-ginalkartan, där dock ej alla äro utsatta, förekomma mellan
Vingängsjön och Edebäck närmare 200 laguner fördelade på 40 näs.
Älfvallarna äro vanligen af den förut beskrifna, rundade typen, men
undantagsvis kunna de ha en mera säregen form, såsom på näs 2 V.
De äro där präktigt utbildade och närmast dalsidan i öster
manshöga. Mot söder bilda de en tvär brant med 30° lutning men slutta
sakta på nordsidorna. Västerut minskas höjdskillnaden och profilen
får en mera flackt rundad form (fig. i, bikartan).
Ett annat område, hvars ytformer synas förtjäna någon
uppmärksamhet, är södra delen af näs 5 V, där Likan söker sig fram
till älfven. Häröfver upprättades en specialkarta i skalan i : 5 ooo,
på tafl. 2 återgifven i skalan i : 7 500. En 300 m. lång bas
tjänade till utgångspunkt vid inmätning af ett 7o-tal punkter, hvarefter
detaljerna utarbetades med kompass och stegning. Dalgången
framträder ej tydligt på kartan, emedan den östra terrassbranten just på
detta ställe har ett något oregelbundet förlopp. Det normala läget
har antydts genom en rät, svart linje. Terrassens höjd öfver älfven
är 46 meter. Detta är » SG-terrassen», men dessutom finnes en
terrassudde af 17 m. höjd äfvensom lägre afsatser hörande till
dalbottnen.
Likån, som i viss mån sätter sin prägel på det afbildade
området, kan på grund af sitt läge på näset räknas till den nyssnämnda
bäcktypen. Än har dock med kraftiga svängar arbetat sig fram
ganska långt ut på dalbottnen, innan den af de nyare älfvallarna
tvingats att böja åt sydost. Klarälfven sträfvar ständigt att mura
för Likåns mynning, så att denna länge var inklämd mellan
älfvallarna och terrassbranten i sydost. År 1870 på hösten varenligt
uppgift älfven låg och ån hög. Den senare skar sig då ett nytt,
västligare utlopp och afskilde därigenom en del af den yngsta
älf-vallen till en ö. Äfven tidigare förändringar af åns mynning ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
