Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Klarälfven och dess dalgång, af Sten De Geer (Tafla 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
STEN DE GEER.
sträcka, märkes det ofvannämnda, nästan fristående terrasspartiet vid
krök 15 V. Nära seriens slut, något nedanför krök 24, har dalen
sin minsta bredd, 200 m., i följd af en från öster utskjutande terrass.
På motsatta sidan synas ända till fyra terrasser öfver hvarandra, ett
förhållande som äfven kan iakttagas i Ekshäradsområdet.
Sedan dalen plötsligt vidgat sig vid krök 30, fortsätter den fram
till Edebäck, utan att de omgifvande sluttningarna bilda några mera
markerade oregelbundenheter. Materialet i dessa terrasser, som
sålunda på långa sträckor utgöra dalbottnens gränslinjer, består stundom
af grof men vanligen fin till mjälartad sand. På flera ställen, såsom
i närheten af krök 14 Ö, iakttogos äfven tunna, rödbruna lerskikt,
ofta två eller tre tillsammans, omgifna af decimetertjocka lager af
fin sand. Om det här är fråga om årshvarf, torde vara tvifvelaktigt.
Äfven i dalbottnens sand förekomma små lerskikt af samma typ,
Fig. 3. Längdprofiler genom ett par näs.
Höjdskalan 10 ggr öfverdrifven. Streckningen utmärker periodisk omlagring. Älfven svart.
t. ex. i erosionsbranten vid näs 16 V, där de föranledt uppkomsten af
trappstegslika afsatser. Anmärkningsvärdt är, att de finnas blott i
brantens lägsta, delar. Det är därför troligt, att de ej höra till
älfvens nutida aflagringar utan snarare äro att räkna till den
orubbade, äldre dalfyllningen. Denna skulle då här ha blottats därigenom
att älfven, såsom ofvan antagits, hunnit skära sig ned några meter
under sin förflyttning en half kröklängd mot söder. Denna
uppfattning åskådliggöres af ofvanstående schematiska längdprofiler. I visar
förhållandet mellan den orubbade och den periodiskt omlagrade
sanden, under förutsättning att älfven bibehöllo samma nivå. II visar
den profil, som skulle uppkomma redan då älfven eroderat sig en
half kröklängd mot söder efter att ha börjat erosionen nedåt. Denna
profiltyp bibehåller sig sedan oförändrad, så länge förskjutningen
sker både mot söder och nedåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
