Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Klarälfven och dess dalgång, af Sten De Geer (Tafla 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLARÄLFVEN OCH DESS DALGÅNG. 403
däremot icke mindre än 8 flodsjöar eller därmed jämförliga
bildningar. Den nordligaste träffas redan på näs 5 Ö och har den för
flodsjöar utmärkande, korflika formen. Dess södra Skänkel står vid
normalt vattenstånd ännu i förbindelse med älfven. Sjön gör
intryck af att vara af ganska ungt datum, och den invandrade
insjö-floran har ännu ej hunnit att nämnvärdt inkräkta på den forna
älf-krökens vattenyta. Alla de öfriga flodsjöarna förekomma i
Eks-häradsseriens område. Denna ojämna fördelning synes vara direkt
beroende därpå, att dalen i Ekshärad, såsom ofvan framhållits, är några
hundra meter bredare. En andra typisk flodsjö träffas sålunda först
på näs 29 V. Äfven denna torde vara ung men är vid normalt
vattenstånd fullt afstängd, så när som på en liten utloppsbäck.
Tidtals kan man iakttaga, att den lilla bäcken rinner baklänges, det
vill säga från älfven och till sjön. Detta beror på att älfven då är
stadd i stigande, hvarvid sjön måste fyllas på till samma höjd.
Bäcken kan därför liknas vid ett känsligt instrument, som ger
tydligt utslag äfven för eljest omärkliga förändringar af älfvens
vattenstånd. Tack vare bakströmmen, har bäcken kunnat bilda ett delta
i sjön, och kanske kommer Klarälfven på detta sätt att med sitt
eget slam utfylla sin efterlämnade flodsjö. På näsen 33 Ö och 33 V
ligga, snedt emot hvarandra, två flodsjöar, som förefalla att vara
betydligt äldre. Den västra står icke ens vid högvatten i förbindelse
med älfven och är redan mycket igenvuxen. Äfven på näs 34 V
torde ha funnits en flodsjö, hvilken dock blifvit helt och hållet
utfylld af sediment från Götån, som råkade utmynna i dess norra
ände. Numera återstår blott en halfcirkelformigt böjd sänka af
samma storhetsordning som en Klarälfskrök, på utsidan begränsad
af en erosionsbrant samt med en alldeles plan botten, på hvilken
Götån ringlar sig makligt fram. Ett par grunda sjöar af en mera
råk typ förekomma på näs 36 Ö. De torde vid högvatten
tjänstgöra som grenar af älfven. Den yngsta flodsjön, som ännu
knappast kan betecknas med detta namn, uppdelar näs 37 V i två
själfständiga uddar, ty sjöns båda skänklar stå ännu i förbindelse med
älfven och omsluta således en ö. En gammal man lar ha kommit
ihåg den tid, då älfven flöt omkring denna ö ända fram till den
östra terrassluttningen. Ön var då landfast västerut, och landsvägen
gick ut på densamma ända till midt för Säljes by, där det gamla
färjstället låg. Då sedan älfven skar sig sitt nya lopp, flyttades
färjstället till spetsen af den södra udden 37 V, hvarifrån landsväg
byggdes utefter stranden till Sälje. Detta förklarar läget af Säljes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
