Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Klarälfven och dess dalgång, af Sten De Geer (Tafla 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 STEN DE GEER.
plattan. Midt i staden höjer sig en aflång bergsrygg, som bland
annat erbjuder kyrkan ett ganska dominerande läge.
Nordost om staden utbreder sig ett område af 2.4 kv.-km. med ett
par små deltasjöar och forna flodbäddar. Då den östra älfarmen
passerat norr om den tämligen vidsträckta bergshöjd, som i söder
när till Kanikenäset, så delar den sig och sänder mot söder en på
sandbankar rik gren med tre mynningar i Hammarösjön. I lä för
sistnämnda berg har Lambergstjärnet kunnat bibehålla sig, och något
sydost om detta utgör Lamberget ett exempel på en bergkulle, som
höjer sig direkt upp ur deltaplanet. Denna älfgren har lodats på
tre ställen, och genomskärningsarean har befunnits vara resp. 60, 30
och 30 -f~ 2O = 5° kv.-m. Dess deltaområde mäter 2.5 kv.-km. och
höjer sig 2 m. öfver älfven.
En kraftigare arm om 90 kv.-m. gar mot öster och sydost och
delar sig i två grenar, en sydlig om 30 och en ostlig om 80 kv.-m.,
hvilka omsluta den lilla Kaplansholmen. Af deltasjöar märkes blott
den stora Kroppkärrsjön i norr, hvilken ligger i lä för en från norr
nedskjutande bergsrygg. Landet mellan det östra deltats båda
hufvudarmar kallas Örsholmen, och den i dess midt belägna
deltasjön utmärker gränsen mellan den västra armens deltaområde och
den östras. Detta senare har en areal af 2.0 kv.-km.
De östliga deltaområdena utgöra sålunda 7.5 kv.-km., och för
Klarälfvens hela delta i Vänern erhålles siffran 16.4 kv.-km.
Det här skildrade deltat torde få anses som särdeles
karakteristiskt för vår medelsvenska kusttyp och småbergiga terräng, med
hvilken dess form står i så direkt orsakssammanhang.
Klarälfsdalen vegetation, bebyggelse och
samfärdsmedel. I det föregående har lämnats en kort framställning af den
värmländska Klarälfsdalen topograf! och fysiskt geografiska
egendomligheter. Det återstår nu att tillägga några ord om
vegetationen och om befolkningens fördelning.
De skogar, som omgifva den öfre Älfdalen, bestå af tall och
gran med något björk. Norrut på de 6-700 m. höga bergen uppåt
Norra Finnskoga spelar björken en framstående roll. Skogen bekläder
äfven dalterrassernas sluttningar och en del af deras yta. Nere på
dalbottnen är barrskog sällsynt och vanligen inskränkt till de högsta
delarna omkring i o-meterskurvan, såsom vid krök 16. I stället är
björken här karaktärsträd, och ofta ser man välväxta björkbuskar
liksom utströdda öfver den smala dalslätten. På näsens låga
af-lagringsområden växa gråal, hägg och videbuskar, som bli särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
