Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Klarälfven och dess dalgång, af Sten De Geer (Tafla 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLARÄLFVEN OCH DESS DALGÅNG. 411
ymniga utefter själfva stranden på den yngsta älfvallen. För öfrigt
iakttogos asp, rönn och en. Vid Lillebergsgården norr om
Vingängsjön växer en präktig lind, säkerligen den nordligaste i Värmland,
och vid Ekshärad och Edebäck träffas de första planterade
lönnarna, på det senare stället äfven ett par stora lindar. Först längre
söderut blir linden mera allmän, och nedåt Vänerbygden börjar
redan ekzonen. Dvärgbjörken (Betula nana] observerades så långt
ned som vid Bergsängstjärnet strax norr om Edebäck.
Ängsmarken är i regeln inskränkt till de låga
öfversvämnings-områdena på näsens sydsidor. Men härvid måste erinras om, att
boskapen har sitt sommarbete vid fäbodarna långt uppe i
skogslandet.
Åkern intager den största delen af dalbottnens näs, hvilka
därigenom bli bygdens förnämsta säte. Därjämte har man odlat en icke
ringa del af de långsträckta terrassytorna, de s. k. hedarna. Mest
odlas potatis och våra vanliga sädesslag, af hvilka till och med
hvetet lar mogna ända uppe i Båtstad.
Benämningarna »näs» och »hed» spela en viktig roll i öfre
Alfdalen, det framgår redan af de talrika ortnamn, i hvilka de ingå.
Utefter dalen från Edebäck till Vingängsjön upptaga de ekonomiska
kartorna 250 namn, af hvilka
ii % sluta på näs,
20 % på hed och
69 % omfatta alla öfriga slag af namn.
På sträckan från Vingängsjön till Hölj oset har älfven ett
oregelbundet lopp utan serpentiner, hvarför inga egentliga »näs» förekomma.
Större delen af bygden ligger på »hedarna». De ekonomiska
kartorna upptaga där no namn, hvaraf
o °/Q sluta på näs,
16 % på hed och
84 % omfatta alla öfriga slag af namn.
På sträckan Höljoset-riksgränsen saknas både serpentiner och
terrasser, äfven bygden är inskränkt till ett minimum. Af 25 namn
slutar endast ett på näs och intet enda på hed.
Redan vid valet af ortnamn utöfvar sålunda traktens morfologi
ett bestämmande inflytande, och i ännu högre grad är detta fallet
med habitationernas och således äfven med befolkningens fördelning.
Det nordligaste Värmland, innefattande socknarna Norra
Finnskoga, Södra Finnskoga, Dalby, Norra Ny och Ekshärad, har en
folkmängd af endast 8 ooo personer. För de nordliga socknarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
