Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämligen Refsund med 2 af 37 och Sundsjö med icke mindre
4 af 25. — Grannsocknarna Lockne vid Lockncsjön och Näs vid
Näkten ha 5 och 2 stad-namn af resp. 36 och 22.
hem -namn i Jämtland. Dessa uppträda i allmänhet på samma
ställen som stad-namnen och äro:
Sem i Ås, Siem 1441, 59, 1568, Seem 1374, 1514, 67. Siem
är vanligt i Norge och utgår från *Sfeimer, en sidoform af det
vanliga Sæeimr, af sær, sjö. Rygh IV: 23.1
Salom i Hackås, i Saleetn 1394, aa Sålerne 1487, Salem 1450,
88, Salim af präst 1567—69, Salum 1568. Wæstra Salem oc
Saleems lægdæ 1450. Af sal, ansenlig (i synnerhet för samkväm och
gästabud afsedd) byggnad.
Salim var 1568 ett ödesgods i Offerdal under Änge. Torde
utmärka soligt läge.
Hvattjom i Oviken, a Huateme omkring 1362, Huateem 1445,
a Hwatem 1473, Hualim 1570, Huatiom 1568. Man kunde här
tänka på det jämtländska mansnamnet Huathe, men då personnamn
ej gärna sammansättas med hem, far man ta sin tillflykt till adj.
huatr, rask. Namnet skulle då betyda ett ställe, där det blir tidig
vår eller säden mognar i tid.
Grötom i Kall, Grötim 1564, 66 m. fl. år, Gröttemme 1568,
Grötimme 1569. — Grötom i Häggenås, Grotterne 1568, Grötimme
1570. — Grötom i Offerdal, Grotterne 1568. Af fsv. gryt, sten.
I Myssjö s:n finnas byarna ö. och V. Hallom, i det
angränsande Oviken byn Hällne och i Hallens s:n, skild från Oviken
endast af den lilla Marby s:n, byarna Yt. Hallen (kyrkbyn) och Öf.
Hallen. På grund af namnlikheten och närheten äro dessa svåra
att skilja från Vvarandra, när de, såsom ofta händer, möta oss i
gamla bref. Följande uppgifter skola dock, hoppas vi, befinnas
hålla streck.
Byn i Myssjö åsyftas med (Hakon i) Halleem 1363, Hallem 1372,
(dito aff) Hallem 1392. Förra leden är fsv. subst. hall, häll, flat sten,
hvilket bekräftas däraf, att namnet ofta föregås af prep. a, t. ex.
Pædher a Hallem 1472, Jon Hendrikson oppo Hallem 1535, po
Halleem 1538. — Hällne i Oviken skrefs på 1560-talet Heine,
Hälne, Helnne, men äfven Helle af präst 1567, (Nils po) Helle 1537,
1 O. Rygh, »Norske Gaardnavne», Kristiania 1897—1905; med »Rygh Inl.»
ut-märkes samme författares »Norske Gaardnavne, Forord og Indledning*, Kristiania 1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
