Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjärpen är en bekant by i Undersåker vid Hjärpe-strömmen,
där denna kommer ur Kallsjön. Namnets äldsta former äro i
Berpe 1493, a Herp[e] omkr. 1500; på 1560-talet skrifves det Hierppen,
Hierpen och af präst flera gånger Hierp. Vi se här en af Rygh
III : 215 omtalad flodstam Harp-, hvilken sammansatts med vin. I
Medelpad känna vi ett ställe Harprk och i Ångermanland ett berg
/far/hagaberget.
Rätan, by i den efter denna uppkallade socknen Rätan, Rœtan
1481, 1513; Retkan, Räthan på 1560-talet; troligen en
sammansättning af isl. hrat, skräp, kvistar och grenar på marken, sv. rat, ett
för norrländska dialekter välbekant ord. Hit hör nog ock det
västerbottniska sockennamnet Ratan, Rathw 1539, Norri. saml., s.
291. Omljud uteblir stundom äfven i norska vin namn.
Gethan var 1567, 68 ett ödesgods under Löfsta by i Sundsjö;
Giäthan 1570, Gethen 1547. Allt tyder på sammansättning af gata
•f vin. Jfr Nesgath 1403 nuv. Näskotts s:n i landskapet.
Åndtligen ingår vin i några jämtländska sockennamn. De,
som vi föra hit, äro:
Alsen, ecclesia Aisne 1316, Alsni 1319, de Alsnö 1314;
sammansättning af subst. hals, här brukadt om en smal landremsa
mellan två vatten, och vin. Exempel på samma sammansättning
finnas hos Rygh, men dessa ha omljud.
Rödöns s:n nämnes i brefvet af 1311—12: (Herra Hakon) a
Roedene; de Rødhine 1314 och Rødhcne 1319, (Herre Mons) på
Rødan 1544. Socknen har lånat namn från den vid kyrkan liggande
byn Rödögården, Rödann 1566, Rodens gård 1556, Rödansbyn 1564,
(Anders i) Rødhen 1500, (Tore a) Rødhene 1447. Förra leden är
fsv. ruj>, no., isl. ru5, no. afröjd mark.
Lockne uttalas med långt, öppet å-ljud och
sammansättnings-accent, och så heter i dagligt tal äfven den sjö, omkring hvilken
socknen är belägen. Denna åsyftas helt visst, när det i bref af 1311
—12 talas om ting, hållet a Locne. De därefter mycket växlande
namnformerna finnas hos Olsson, Sockennamn,1 s. 13, och vid
somliga, t. ex. Löpthen 1418, synes no. lopt, sv. loft ha föresväfvat
skrifvaren. 1 socknen finnes byn Loke, uttalas Ltwcuk, i Lokom 1311
—12, 1441, i Locum 1438, i Lookom 1443, helt visst af lok, liten
vattensamling. Någon kunde sammanställa socknens namn med
detta, helst som det i trakten uppgifves, att denna by skall vara
»Socknar och sockennamn i Jämtlands län» af P. Olsson. Östersund 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
